Som en varg i ett laglöst land

PÄ 1800-talet flydde svensken lands-bygden och flyttade till stan. PÄ 2000-talet lÄste hon in sig med 100 megabits bred-band och slÀngde nyckeln.Gotland Just Nu bestÀmde sig för att bryta trenden och spenderade en natt i tÀlt med en man som vandrar runt Gotland.

Jaktpaus. Gotland Just nu:s Harald Broström och Hannes Fredin iakttar den gotlÀndska solnedgÄngen under sitt vedsmalande.

Jaktpaus. Gotland Just nu:s Harald Broström och Hannes Fredin iakttar den gotlÀndska solnedgÄngen under sitt vedsmalande.

Foto: Love Strandell

Kultur och Nöje2010-07-02 00:00
Han rör sig genom skogsmarken med en hares beslutsamhet och med en igelkotts list.
- GĂ„ inte dĂ€r det Ă€r hundkex, dĂ€r Ă€r det blött, sĂ€ger Hannes
Fredin, 23.
NÀr han landsteg frÄn GotlandsbÄten i mitten av juni fanns det inget pÄ hans agenda. Hannes Fredin stod vid ett vÀgskÀl. Han kunde a) slava för the man, b) investera i ett par rejÀla vandringskÀngor och gÄ runt ön.
- Jag vill hitta lite lugn och komma nĂ€ra djuren i deras element. Det Ă€r mĂ„nga som har sagt att jag inte kommer att klara av den hĂ€r vandringen, det ger mig bara Ă€nnu mer energi.
Han har 80 mil framför sig. NÀr vi trÀffar honom - bara nÄgon timme efter det instÀngda Àventyret i Lummelunda som du lÀser om pÄ sidorna 18-19 - har hans apostlahÀstar fört honom till Ar, nÄgra kilometer sydvÀst om FÄrösund.
SlÀke, grÀs och ölreklam
Vi parkerar bilen. StÀnger av mobiltelefonen. SÀtter kurs mot en stenstrand i sundet. Den lÄga junisolen blÀndar mitt solglasögonprydda ansikte och vÀrmer sÄ mycket att jag kastar luvtröjan över axlarna. En liten mÄs cirklar över oss. Det luktar slÀke, grÀs och ölreklam.
Hannes Fredin, vandrare, har rĂ€tt gĂ€llande hundkex och vĂ€ta. En liten stenbit rĂ€ddar mina tygskor frĂ„n att ta in obskyra mĂ€ngder vatten. Vi slĂ„r upp tĂ€ltet en bit upp pĂ„ stranden av sten som slipats av Östersjön. TĂ€ltplatsen blir bredvid en hög av rostiga granater och en halvfĂ€rdig eldplats. Det kommer bli bonfire i natt. Det kommer bli bonfire nu.
Stranden Àr full av brÀder. Skogen har ocksÄ en stor mÀngd med dött brÀnsle. TrÀet brinner snabbt. SÄ vi bestÀmmer oss för att samla ett gediget förrÄd som kan hÄlla kvÀllens mörker stÄnd. Vedsamlandet tar pÄ krafterna. Min urbana kostrytm Àr inte lika tÄlig som Hannes Fredins, överlevare.
VĂ€cks av naturen
Hungern vÀxer och Hannes Fredin, barmhÀrtig samarit, packar ut spritköket ur 70-litersvÀskan. PÄ vildmarksmenyn: pressad skinka (picknickbog), pasta blandad med krossade tomater.
- Och vitlök, och salt, sĂ€ger Hannes Fredin, gourmand.
Jag bidrar med folköl.
Vi intar middagen framför lÀgerelden. Jag frÄgar Hannes om han Àr nöjd att ha kommit ivÀg.
- SjĂ€lvklart. Det hĂ€r fĂ„r mig mycket mer avslappnad och harmonisk. Bara gĂ„ omkring och titta pĂ„ fĂ„glar en hel dag, pĂ„ deras hemmaplan. Dessutom kĂ€nns det som djuren betraktar mig annorlunda nu ocksĂ„, lite som en likvĂ€rdig.
Det blir lite mackakastning samtidigt som solen sjunker i horisonten. Jag rullar ut mitt liggunderlag mellan tÀltet och den alltjÀmt sprakande elden.
Naturens vÀckarklocka kommer att ljuda mellan fem och sex imorgon.
Men det Àr inget som bekommer en pseudoÀventyrare som somnar med den öppna stjÀrnhimlen som tak.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!