Som en varg i ett laglöst land

På 1800-talet flydde svensken lands-bygden och flyttade till stan. På 2000-talet låste hon in sig med 100 megabits bred-band och slängde nyckeln.Gotland Just Nu bestämde sig för att bryta trenden och spenderade en natt i tält med en man som vandrar runt Gotland.

Jaktpaus. Gotland Just nu:s Harald Broström och Hannes Fredin iakttar den gotländska solnedgången under sitt vedsmalande.

Jaktpaus. Gotland Just nu:s Harald Broström och Hannes Fredin iakttar den gotländska solnedgången under sitt vedsmalande.

Foto: Love Strandell

Kultur och Nöje2010-07-02 00:00
Han rör sig genom skogsmarken med en hares beslutsamhet och med en igelkotts list.
- Gå inte där det är hundkex, där är det blött, säger Hannes
Fredin, 23.
När han landsteg från Gotlandsbåten i mitten av juni fanns det inget på hans agenda. Hannes Fredin stod vid ett vägskäl. Han kunde a) slava för the man, b) investera i ett par rejäla vandringskängor och gå runt ön.
- Jag vill hitta lite lugn och komma nära djuren i deras element. Det är många som har sagt att jag inte kommer att klara av den här vandringen, det ger mig bara ännu mer energi.
Han har 80 mil framför sig. När vi träffar honom - bara någon timme efter det instängda äventyret i Lummelunda som du läser om på sidorna 18-19 - har hans apostlahästar fört honom till Ar, några kilometer sydväst om Fårösund.
Släke, gräs och ölreklam
Vi parkerar bilen. Stänger av mobiltelefonen. Sätter kurs mot en stenstrand i sundet. Den låga junisolen bländar mitt solglasögonprydda ansikte och värmer så mycket att jag kastar luvtröjan över axlarna. En liten mås cirklar över oss. Det luktar släke, gräs och ölreklam.
Hannes Fredin, vandrare, har rätt gällande hundkex och väta. En liten stenbit räddar mina tygskor från att ta in obskyra mängder vatten. Vi slår upp tältet en bit upp på stranden av sten som slipats av Östersjön. Tältplatsen blir bredvid en hög av rostiga granater och en halvfärdig eldplats. Det kommer bli bonfire i natt. Det kommer bli bonfire nu.
Stranden är full av bräder. Skogen har också en stor mängd med dött bränsle. Träet brinner snabbt. Så vi bestämmer oss för att samla ett gediget förråd som kan hålla kvällens mörker stånd. Vedsamlandet tar på krafterna. Min urbana kostrytm är inte lika tålig som Hannes Fredins, överlevare.
Väcks av naturen
Hungern växer och Hannes Fredin, barmhärtig samarit, packar ut spritköket ur 70-litersväskan. På vildmarksmenyn: pressad skinka (picknickbog), pasta blandad med krossade tomater.
- Och vitlök, och salt, säger Hannes Fredin, gourmand.
Jag bidrar med folköl.
Vi intar middagen framför lägerelden. Jag frågar Hannes om han är nöjd att ha kommit iväg.
- Självklart. Det här får mig mycket mer avslappnad och harmonisk. Bara gå omkring och titta på fåglar en hel dag, på deras hemmaplan. Dessutom känns det som djuren betraktar mig annorlunda nu också, lite som en likvärdig.
Det blir lite mackakastning samtidigt som solen sjunker i horisonten. Jag rullar ut mitt liggunderlag mellan tältet och den alltjämt sprakande elden.
Naturens väckarklocka kommer att ljuda mellan fem och sex imorgon.
Men det är inget som bekommer en pseudoäventyrare som somnar med den öppna stjärnhimlen som tak.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!