Sofflocket - viktigt redskap inför nÀsta förnyelsearbete

Sista dan pÄ jobbet innebÀr mÄnga avsked. Nu vÀntar en mÄnad pÄ sofflocket för att samla kraft för nÀsta utmaning. Den 1 april börjar hon som chef för Tekniska museet i Stockholm.

Ann Follin lÀmnar jobbet som chef för RiksutstÀllningar med stolthet, inte minst att samspelet mellan den nya och gamla personalen fungerar i de nya frÀscha lokalerna i Visby.

Ann Follin lÀmnar jobbet som chef för RiksutstÀllningar med stolthet, inte minst att samspelet mellan den nya och gamla personalen fungerar i de nya frÀscha lokalerna i Visby.

Foto: Bengan Zettergren

Kultur och Nöje2008-03-05 04:00
RiksutstÀllningars generaldirektör Ann Follin bestÀmde sig redan för ett Är sedan att stanna kvar i Stockholm. Familjesituationen och en femÄrig dotter blev avgörande.
Och att hon Àr en museimÀnniska förstod hon redan som nybliven kulturvetare pÄ 1970-talet. Textilmuseet i BorÄs blev första anhalt pÄ den karriÀren och pÄ bland annat Arbetets museum i Norrköping verkade hon under mÄnga Är i olika befattningar.
- Jag Ă€r enormt road av pedagogik och att tillgĂ€ngliggöra. Att visa upp det som förĂ€ndrar eller kan förĂ€ndra mĂ€nniskors liv, sĂ€ger hon.
Efter en tid pÄ VÀrldskulturmuseet i Göteborg utsÄgs hon 2002 till en av landets yngsta generaldirektörer - för RiksutstÀllningar.
Som 39-Ärig generaldirektör startade hon dels ett omfattande förnyelsearbete, dels födde hon en dotter och sedan kom det chockartade beskedet att RiksutstÀllningar skulle utlokaliseras.
- Att det till slut blev Visby var Ă€ndĂ„ en tröst, det fanns vĂ€rre scenarier.

*
Året var 2005 och det var en fredagskvĂ€ll i mars som beskedet kom.
- Det var helt ovĂ€ntat och resultatet av en utredning dĂ€r RiksutstĂ€llningar inte sjĂ€lva deltog, men det blev en snabb process och allt var klart redan i april. Redan dĂ„ ande Ann Follin att hon inte skulle följa med pĂ„ det flyttlass som hon sedan organiserade i nĂ€rmare tre Ă„r.
För Ann Follin stod det snabbt klart att hon var tvungen att byta fokus, att göra nÄgot bra av det ovÀntade regeringsbeslutet.
- Mina första tankar var ord som "sanslöst" och "absurt". Det Ă€r vĂ€l en naturlig reaktion, men med facit i hand Ă€r jag Ă€ndĂ„ glad att det blev Gotland.
- HĂ€r finns sĂ„ mĂ„nga andra kvaliteter förutom det nya funktionella huset i Visby, som ett hĂ€rligt kulturklimat, de internationella kontakterna och den fantastiska miljön, sĂ€ger Ann Follin.
Och hon insÄg snabbt att det var hennes jobb att genomföra flytten och göra den sÄ bra och professionellt som det var möjligt.
- Men det blev Ă€ndĂ„ nĂ„gra tunga Ă„r som ocksĂ„ innebar sorgearbete, mĂ„nga valde att hoppa av, precis som hon sjĂ€lv.
- Det var förra vĂ„ren jag tog beslutet. Det hade hĂ€nt sĂ„ mycket i mitt eget liv de hĂ€r Ă„ren och jag insĂ„g att jag inte skulle fĂ„ vardagen att fungera i Visby, förklarar hon.
Men hon lÀmnar sitt jobb med stolthet. Hon upplever att hon har fÄtt ihop den gamla och nya personalen till en enhet, i ett nytt hus med en ny inriktning - och att det fungerar.
Nya huset inbjuder till kreativitet, att tÀnka nytt.
- Vi tog ett helhetsgrepp, jobbade med vĂ„ra vĂ€rderingar. Den nya arbetsplatsen Ă€r inte bara en snygg yta, förĂ€ndringsarbetet sitter redan i magen, bĂ„de i det vi gör och det vi sĂ€ger. Jag Ă€r jĂ€ttestolt över att vi lyckats skapa en organisation som gĂ„r i takt pĂ„ sĂ„ kort tid.
Hon tror ocksÄ att de flesta av de gamla medarbetarna, de som lÀmnat organisationen, gjorde det med stolthet Àven om det inte Àr möjligt att slÄ undan all bitterhet.
Den största faran för RiksutstÀllningar just nu Àr ekonomin.
- RiksutstĂ€llningar mĂ„ste fĂ„ en lĂ„ngsiktig kompensation för hyres- och resekostnader, annars kommer verksamheten att dö och det vore det en dĂ„lig investering frĂ„n statens sida, sĂ€ger hon.

*
JodÄ, hon har mött bitterhet och hon har fÄtt smÀllar under resans gÄng, men dessa har hon tagit hjÀlp att klara av.
- Stödet jag mött frĂ„n mina medarbetare Ă€r nog Ă€ndĂ„ den bĂ€ste medicinen, tror hon.
Och nu tÀnker hon lÀmna allt som har med arbete att göra under den mÄnad hon har kvar innan det Àr dags att kasta sig in i verkligheten pÄ Tekniska museet.
- Det blir sofflocket, lĂ€sa de dĂ€r böckerna som ligger bredvid soffan och gĂ€rna göra nĂ„gon resa och nĂ„gon tur ut i skĂ€rgĂ„rden.
- Och sĂ„ mĂ„ste jag fĂ„ chansen att ha det lite lĂ„ngtrĂ„kigt, sĂ„ jag blir sugen att jobba igen.
Hon behöver den hÀr pausen inför de nya utmaningar hon stÄr inför. Att Ängra och se bakÄt ligger inte för Ann Follin. Antagligen inte heller att ha trÄkigt. Efter ledigheten gÀller nya utmaningar, nya visioner, att kasta sig in i ett nytt förÀndringsarbete.
- Det Ă€r vĂ€l nyfikenheten som driver mig. Och sĂ„ vet jag att inget fungerar sĂ„ bra att det inte kan bli bĂ€ttre, sĂ€ger hon.
AvgÄende generaldirektören Ann Follin Àr en person som kan det hÀr med förnyelsearbete och hon Àr full av visioner. Det Àr det antagligen mÄnga som fÄr del av pÄ Tekniska museet.
- Men jag har alltid varit ett stort fan av RiksutstĂ€llningar. Jag lĂ€r göra mĂ„nga Ă„terbesök, om inte annat har jag ju kvar min koppling till Visby genom styrelseuppdraget i Högskolan pĂ„ Gotland.


SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!