1974 lämnade Erik Olsson jobbet som konservator med buller och bång, i protest mot att Riksantikvarieämbetet inte lyssnade när han påpekade hur den tidens uppvärmning skadade målningarna i de medeltida kyrkorna.
I lördags fick han lite av en upprättelse, när riksantikvarie Inger Liliequist invigde Gotlands museums utställning "Erik Olsson - konservator".
- Erik Olsson var före sin tid. Han var en skicklig konservator, och jag tror att ett samtal om de problem han tog upp skulle ha gått bättre i dag, sade hon.
Erik Olsson fortsätter att vara ett publikdragande namn. Alla som kom till museet i lördags rymdes inte i den lokal som utställningen visas i, utan invigningen hölls i stället i bildstenshallen.
Utställningen är den fjärde som arrangeras om Erik Olsson. Konstmuseet har visat två, och Gotlands museum har tidigare visat hans berättande målningar med historiska motiv.
Nu är det rollen som konservator som lyfts fram. När Erik Olsson började arbeta i de gotländska kyrkorna var de flesta medeltida målningar överkalkade. Erik, som hade en gedigen utbildning som konservator, var under många år med om att ta fram målningar i 59 kyrkor.
Men 1974 tog det slut. Erik Olsson påpekade problemen med den skadliga uppvärmningen för dåvarande riksantikvarien Roland Pålsson, som svarade att ämbetet varken hade pengar eller personal att ta sig an problemet. Det svaret satte punkt för Erik Olssons tid som konservator.
Även om museet försöker hålla sig till rollen som konservator, så krävs det lite mer för att ge bilden av Erik Olsson. I lokalen ljuder tonerna av hans durspel. Ljudet kommer från ett självporträtt i mosaik, där han porträtterat sig med dragspelet. På väggen visas även det program SVT gjorde om honom.
En utställning om Erik Olsson utan en skröna går inte. Bland annat återges hur han kallades till en församling på östra Gotland för att diskutera eventuell rengöring av en altartavla. Kyrkorådet ville rengöra tavlan, men prästen tyckte inte att det behövdes.
Då spottade Erik Olsson altartavlans Kristus mitt i synen och gnuggade ansiktet torrt med tummen. Så höll han upp sin svarta tumme och sa: "Det liknar själva satan det här". Jodå, Erik fick rengöra tavlan.
Att Erik Olsson uppmärksammas på Gotlands museum beror på att en ny bok om honom ges ut. Ylva Hammar och Jan Strömdahl har med hjälp av en referensgrupp på ett 40-tal personer skrivit "Boken om Erik Olsson, Sanda" som ges ut av Gotlandica förlag.
Boken släpptes samma dag som utställningen öppnade, och i museets foajé hade Ylva Hammar och Jan Strömdahl fullt upp med att signera.