Scener som är svåra att glömma

SEN VÅR 1994 i Kigali, Rwanda, människor slaktas i hundratusentals, hackas till döds med machetes, när de vita lämnar landet i regnet springer de svarta tjänarna efter med paraplyer för att sedan stå kvar och se på när de vita försvinner i sina FN-skyddade bussar.
Sådana scener är svåra att glömma, och det finns flera i "Hotell Rwanda".
Filmen utspelas under de månader då djävulen regerade Rwanda och resten av världen såg på. Det hutuextremistiska folkmordet på tutsier och moderata hutuer var en planerad orgie i död, surrealistisk i sin ondska.
"Hotell Rwanda" väljer att fokusera på ett litet, isolerat skeende, en person, en hjälte ur verkligheten. Det handlar om hotellchefen Paul Rusesabagina som på sitt hotell härbärgerade både hutu- och tutsiflyktingar och med stor fara för sitt eget liv räddade över tusen människor.
George har ett skickligt öga för dramatiska detaljer och kan konsten att visa det stora i det lilla. Men det sockrade och tillrättalagda tillåts ibland ta över scenen. Det är synd.