Sällsynt besök av symfoniker

Det är en egendomlig känsla. Man kliver in i den stora salen och längst ner på podiet glittrar flöjter, oboer, valthorn och trumpeter. Det är en härlig syn, hela podiet är fyllt av musiker. Och medan stråkarna börjar stämma sina lösa strängar intar publiken sina platser.

Dirigenten Manuel Lopez Gomez gjorde ett bejublat inhopp och klarade sitt eldprov med glans.

Dirigenten Manuel Lopez Gomez gjorde ett bejublat inhopp och klarade sitt eldprov med glans.

Foto: Tommy Söderlund

Kultur och Nöje2011-04-13 04:00

Wisby Strand är så gott som utsålt och i luften finns en förväntansfull spänning.

Har detta egentligen någonsin hänt förut, undrar jag?

En symfoniorkester som besöker ön? Bara sådär?

Jo, inom ramen för en stor festival måhända. Eller när ett multinationellt gasbolag skall smickra in sig hos lokalbefolkningen med en symfoniorkester för att sedan få släppa ner en gasledning på havets botten.

Nej, jag menar en mera normal situation där en orkester på Sverigeturné tar båten till Gotland? Jag kan faktiskt inte erinra mig att det har hänt förut. Så det här var verkligen inte en dag för tidigt. Och fest blev det!


Inhopp med kort varsel
Orkestern som har det lite malliga namnet Sveriges Nationalorkester är i folkmunnen mera känd som Göteborgs Symfonikerna. Egentligen skulle de ha anlänt med chefsdirigenten Gustavo Dudamel, stjärnskottet från Venezuela som numera även är chefsdirigent för Los Angeles Filharmoniska Orkester.

Gustavo, som är en ung man i sina bästa år, blev nyligen pappa och fick således förhinder inför denna konsert.

Trevligt på flera sätt, måste landsmannen Manuel López Gómez ha tänkt. Med kort varsel fick han göra ett inhopp.


Timjan och basilika
På programmet stod två orkesterverk som tillkom omkring 1900-talets stora världskrig.

Det första verket spred dock ingen krutdoft, utan snarare doft av timjan och basilika. Här klingade florentinska kyrkklockor till ackompanjemang av sakrala stråkklanger medan träblåsarna ibland signalerade avbrott och piskade upp till en färgrik karneval.

Den här musiken skrevs av Wilhelm Stenhammar (1871-1927) åren innan första världskriget och tillhör idag huvudverken i den svenska orkesterlitteraturen.


Gedigen tradition
Göteborgssymfonikerna har en gedigen tradition att framföra just detta verk, eftersom Wilhelm Stenhammar en gång i tiden själv dirigerade den här orkestern.

Den dramatiska femte symfonin av Sergey Prokofiev (1891-1953) var en mäktig upplevelse. Tonsättaren Prokofiev som under många år hade levt i väst, flyttade år 1936 tillbaka till Sovjet där han under Stalins övervakande öka fortsatte att komponera.


Strålande debut
Hans femma komponerades 1944 under andra världskrigets kallaste vinter. Här och där förvandlar Prokofiev kantiga men lyriska melodier till ett nästan groteskt krigsmaskineri. Prokofiev behärskar verkligen konsten att blanda vackra och fula klanger utan att förlora de stora linjerna i verkets dramaturgi.

Dirigenten Manuel López Gómez klarade sitt eldprov med glans och gjorde en strålande debut inför Göteborgsorkestern. Han dirigerade inte bara utan partitur, utan visade också ett passionerat förhållande till Prokofievs musik.


Låg snittålder
En konsert som denna är med all säkerhet en förlustaffär. Men satsningen är klokare än vad man kan ana!

I storstäderna arbetar orkestrarna idag i motvind. Abonnemangen sinar, publiken åldras, den yngre publiken har knappast tid och standardrepertoaren börjar allt mer tillhöra en förgången tid.

Visbypubliken har en lägre genomsnittsålder än den i storstädernas konserthus. Suget efter sådana konsertupplevelser är här total och Visby har skaffat sig helt nya möjligheter med sitt nya konserthus.

Nu behövs det bara en kulturpolitik som gör att orkestrarna oftare än idag vill ta sig hit. Wisby Strands akustiska egenskaper i kombination med Gotlands entusiastiska publik kunde leda till ett rejält uppsving för det gotländska musiklivet!

Mer orkestermusik åt folket, tack!

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!