Petesgården har haft en mängd olika programpunkter under sommaren. Birgitta Apelqvist arrenderar museet och tycker att det är dags för lite lekar efter en sommar full av film, konst och musik. Anders Mattsson från föreningen Gutnisk idrott lär ut lekar för hela familjen.
- Den fjärde augusti är det dags för alla nyfikna att få möjlighet att komma hit och pröva på de gutniska lekarna, säger Birgitta.
Det är inte första gången det leks gutniskt på Petesgården. Redan under 50- och 60- talen arrangerades lekar här. Anders Mattsson tycker att det är viktigt att förmedla att idrott ska vara just lek.
Ett sätt att umgås
-De gotländska folklekarna är till för att folk skall vara tillsammans och ha roligt under enkla former, säger Anders.
Sparka bleistre, betyder sparka ögla på gutamål. Två personer lindar ett rep med öglor kring vristerna och skall sedan försöka fälla den andra personen. När Johan Colliander, 36 och Jonas Pettersson, 37, skall prova, tar det ett par vändor innan de får in rätt teknik. Man måste läsa sin motspelare och man måste vara snabb på att utnyttja den andres misstag.
Astrid Hellerup, 14, tittar på när Anders visar hur rövkrok går till. Astrid lägger armen runt sin mamma Jenny Linderberth och skrattar.
-Jag vill dra omkull dig mamma!
När det sedan är deras tur tvingar Astrid Jenny till en bakåtkullerbytta. Astrid vinner. Ella Hellerup,10, skall stöta stang. Själva stangen är en mindre trästock som man lyfter upp mot den ena axeln och sedan stöter iväg. Det är inte helt lätt att få upp den på axeln, eller att stöta så att den landar med rätt sida ner. Ella lyfter upp den och stöter - långt. Man måste ha mycket teknik och balans. Annars är stöten underkänd. Det går bra för Ella, som tycker att det är svårare med rövkrok.
-Rövkroken är svår. Jag var tvungen att hålla fast mig i gräset för att inte förlora, skrattar Ella.
Festligt
Johan Colliander tycker att det här är en roligare form av femkamp och tror att de gutniska lekarna är lätta att göra hemma med kompisar.
-Det här skulle vara kul att göra på vilken fest eller middag som helst. Det är bra sällskapslekar som alla kan göra. Det är kul att man kan göra det tillsammans oavsett ålder. Alla kan verkligen vara med och tävla mot varandra. Det var jättekul, säger Johan.
Anders Mattson håller med och säger att det just är så gutniska lekar skall lekas. När det är fest.
- Gutnisk idrott sker under väldigt vänskapliga former. Jag menar att alla pratar med varandra när man spelar. Man är vänner på- och omkring planen, och det är viktigt att värna om den gemenskapen. Det är ett sätt att umgås, säger Anders Mattsson.
Stridsmoment
Genom den isländska litteraturen känner vi i dag till en hel del om vikingatidens intensiva och många gånger brutala idrottsliv. De gutniska folklekarna kan med stor säkerhet spåras så långt bak i tiden som till mellan 500 - 1000-talet efter Kristus. Tävlandet var ofta kopplat till olika stridsmoment som man var tvungen att behärska. Trots sin brutalitet ansågs tävlandet fostrande för barnen som lärde sig olika stridstekniker. Även de äldre idrottade, då det ansågs hålla tillbaka ålderdomen. Senare, på 1800- och tidigt 1900-tal kom lekarna att bli omtyckta avslutningar på årets skörde- och slåtterperioder.
-På skördefesterna runtom på ön hävdade man sina ängen och socknar med lekar. Man avslutade alltid slåtterdagarna med lekar och sedan var det fest med mat och dryck. Det är och har alltid varit ett sätt att umgås.
Poppis med pärk
Intresset för gutniska lekar återuppstod för omkring trettio år sedan. I dag är det omåttligt populärt med framför allt pärk, och många fler vill börja spela.
-Det har blivit väldigt trendigt att spela pärk, men det har inte skett av sig själv. Det ligger mycket jobb bakom, säger Anders och fortsätter; en pärkmatch är publikfriande. Den är häftig att se på och den är häftig att spela. Den gutniska femkampen är också väldigt populär, men den har inte nått samma framgångar som pärken.
Anders menar att det i dag är populärt med gutnisk kultur, men är noga med att påpeka att den måste utvecklas hela tiden. Föreningen Gutnisk idrott jobbar aktivt med att hitta nya sätt att få unga att börja. Ett sätt har varit att införa en ny klass i pärk för pojkar och flickor under 10 år. De åker också ut i skolorna och visar hur olika lekar går till.
- Då måste vi kunna fiska upp dem på något sätt. Nu jobbar vi också med att skapa verksamheter kring lekarna, inte bara pärken.
Slutar aldrig kasta
Siri Colliander, 3, tycker om att kasta varpa. Varporna finns för både små och stora händer. Efter att alla testat dröjer sig Siri kvar. Hon kastar och hämtar och kastar och hämtar. Till slut har de flesta gått för att äta glass, men Siri har svårt att lämna varpan i hinken för en glass i solen. Till slut går det, men familjen åker vidare till en loppis hemma hos Anders Mattsson, där de köper några varpor att ta med sig hem.