Rones verkliga guldålder

En historiker får säkert de drygt 600 fornlämningarna i tanken när Rone nämns, och ser Uggarde roir framför sig. Men för Roneborna är det en annan epok som satt sin prägel på det dagliga livet i socknen - tiden då Ronehamn var en av Gotlands största lanthamnar, med tullexpedition och lotsar, och med båtar som kom från både när och fjärran.

Gediget arbete. Efter fem år med åtskilliga besök på landsarkivet är Leif Y och Anita Dahlberg klara med sin bok om Rone. En stor del av boken handlar om hamnen och storhetstiden på 1800-talet. Foto: Per Leino

Gediget arbete. Efter fem år med åtskilliga besök på landsarkivet är Leif Y och Anita Dahlberg klara med sin bok om Rone. En stor del av boken handlar om hamnen och storhetstiden på 1800-talet. Foto: Per Leino

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2012-07-21 04:00

Den epoken präglar även Anita och Leif Y Dahlbergs bok "Kommers bland bönder - berättelsen om Ronehamn". Särskild fart blev det i hamnen under 1800-talet, då kända köpmansfamiljer som Björkander, Procopé, Cramér och konsul Öfverberg stod för ruljansen och gjorde stora inkomster på handeln.

- Hamnens storhetstid var på 1870-talet, när köpmännen köpte upp Ronebornas skördar och hade stora spannmålsmagasin vid hamnen, säger Leif Y Dahlberg.

Så viktig ansågs Ronehamn vara då, att hamnen behövde järnvägsförbindelse med Hemse. Diskussionerna drog dock ut väldigt på tiden och först den 1 maj 1904 invigdes linjen. Trafiken hade redan från starten ekonomiska problem och 1918 gick bolaget som drev linjen i konkurs.

Hamnens betydelse blir allt mer uppenbar när man läser första delen i Anita och Leif Y Dahlbergs bok, som beskriver sju vandringar genom 2000-talets Rone. Själva kan de se på Rone som inflyttade, de kom till socknen i slutet av 1990-talet och bor nu i "Apiariska huset". Det är ett av Ronehamns största hus, uppkallat efter Carl Gustaf Apiarrie, och var på sin tid ett ståndsmässigt boende för handelsmän i socknen.

- Att huset varit krog och värdshus, och på 1900-talet kafé, kände många till. Men ingen visste att det varit ett handelshus innan vi började utforska husets historia, berättar Anita Dahlberg.

Roneborna hade redan för 60 år sedan gjort ett försök att få till en sockenbok, men kört fast i alla uppgifter om Rones forntid. Med sitt hus var det naturligt för Anita och Leif Y Dahlberg att rikta fokus mot hamnens historia, och genom det kom man smidigt förbi forntiden och arbetet med att beskriva Rone kunde slutföras. Visst finns kyrkan och några av de många skatterna som grävts upp i Rone med, men någon sockenbok av traditionellt snitt har det inte blivit.

- De viktigaste frågorna att besvara var hur ett samhälle som Ronehamn växer fram och hur det påverkade bondesocknen, säger Anita Dahlberg.

Rone är en väldigt öppen och generös socken i dag, tycker Anita och Leif Y Dahlberg. Men i hamnen är det inte alls samma ruljans.

- Utskeppningen av spannmål fanns kvar när vi flyttade hit. Den är borta nu. I dag finns fiskfabriken och en rad fiskebåtar har Rone som hemmahamn, säger Leif Y Dahlberg.

I socknen finns livsmedelsaffären kvar och här finns även ett kafé och en restaurang. Nästa sommar tillkommer ytterligare en restaurang.

- Det är klart att det skulle vara bra att väcka liv i Ronehamn. Men hur gör man det? Det är ju ett problem som hela Sverige har, säger Leif Y Dahlberg.

"Kommers bland bönder
- berättelsen om Ronehamn"

Av: Anita och Leif Y Dahlberg

Förlag: Gotlandica förlag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!