Prosaberättelse på fårömål prisades vid Gutamålsgillet

Gutamålsgillet har fått ett lyft på senare år, verksamheten är intensiv och medlemsantalet bara ökar och ökar. Runt 130 personer kom till tinget i går och de flesta var nog överens om att temat mat och dryck var en riktigt succé.
- Men det där med mumsiduppe, är det verkligen riktigt? frågade sig ordföranden Tommy Wahlgren som hade hört att uttrycket kom från Fårö och innebar att husmor stoppade smör i munnen, rörde om en aning och sen spottade ut det på tallriken! Så står det också i Säves ordbok.
- Men det är bara påhittat, nån fåröbo skojade med Säve och lurade honom, sa man på tinget i går.
Världsmästare i gotlandsdrickå, Bettan och Tage Svanborg, gav en lektion i hur man brygger - men avslöjade inte alla sin hemligheter. "Vi tänkte vinna nästa år också", sa den.
De bjöd också på sin drickå men medgav att den var något "vreiden", det vill säga att den blivit något för sur.

Saffranspannkakan?
En panel bestående av Elisabet Gustafsson, Grötlingbo, och Tora Hellström och Bertil Pettersson från Burs berättade kunnigt om hur man styckar en gris, vad de olika köttdelarna heter och hur de används. Man pratade om vad som åts till trösken, till bröllop och till begravning. Hela bygdegården engagerade sig intensivt och det var synd att inte allt spelades in.
En sak var alla tre panelen eniga om:
- Haimslaktet är goast, sa de även om de hade olika favoriter; Bertil åt helst nyttar (bröd med ister), Tora ville ha kytsneipå (köttsoppa) och Elisabet föredrog saltade öron och rumpu!
Naturligtvis kom den eviga frågan om saffranspannkaka verkligen är en gammal gotländsk tradition eller ett nyare påhitt. Ingen i panelen mindes den från deras långa tid med gotländsk mat, men i salen fanns en del som visste att man åtminstone på norra Gotland åt saffranspannkaka under 1800-talet.
Men, sa man, förmodligen gjorde pannkakan en paus och återkom nån gång på 1970-talet.

Har Unesco rätt?
Hur många gotlänningar pratar gutamål och vad vet Unesco om det när de påstår att gutamålet är på utdöende? Det vill gillet ha svar på och började i går söka en medlem i varje gotländsk socken som skall försöka uppskatta hur många i respektive socken som pratar gutamål till vardags, som kan prata om det behövs eller bara förstår gutamål
- Vi kan i alla fall få en hyfsad bild av läget genom det här, hoppades Tommy Wahlgren och genast fick gensvar från frivilliga.
Allra första högskolekursen i gutamål (med 35 elever), en ny klubbnål med en stungen k-runa, omarbetning av den populära almanackan och en fortsatt utgivning av Fäi-Jakå-breven är annat som är på gång. Det sistnämnda tack vare att sommarens teater om Fäi-Jakå gav ett överskott på nära 100 000 kronor.
- En teater med femfaldig succé; konstnärligt, kulturhistoriskt, pr-mässigt, publikt och ekonomiskt, summerade Tommy Wahlgren.
Tinget avslutades med prisutdelning, dels för en svår tipspromenad (vet du att "glauptänt" betyder glest mellan tänderna?), dels för gillets skrivartävling om Fäi-Jakå-priset. Första pris gick till Gunilla Brogren som bidrog med en prosaberättelse på fårömål. "En fängslande berättelse", berömde juryns Anita Körner.
Övriga fem priser gick till dikter skrivna av Erik Hallgren, Bojan Larsson, Brita Ahrling Persson och Henry Lindkvist.