Premiär för GA:s sommarföljetong
Så heter den ovanliga volym i Visbyitisk 1800-talsmiljö som Gotlands Allehanda under sommaren kommer att publicera tio avsnitt ur. Boken, av vilka det endast finns ett känt exemplar, hos Kungliga Biblioteket, utgavs av Tryckeri AB Birger Jarl 1933.
Det är Gunilla Matz, Bromma och sommarboende i Alva, som påträffade en kopia av boken i sin pappas efterlämnade papper. Gunilla hette innan giftermål Högstadius och Jacob Oscar är hennes farfars far.
- Jag har ingen aning om det finns fler exemplar av boken men jag inbillar mig att det bara finns ett.
Självbiografin började nedtecknas av Jacob Oscar Högstadius 1902. Idén att nedteckna den fick han efter att ha fått i uppdrag att skriva en kort biografi över en avliden vän, en rektor med vilken han först varit akademikamrat och sedan medlärare i nära 40 år.
"Jag råkade i stor förlägenhet om hvad jag skulle skrifva, fastän vi voro så gamla vänner och bekanta. Då räddades jag af honom själv, emedan han efterlämnat icke en kort utan en lång själfbiografi som han redan tidigt hade påbörjat".
"Men nu till verket, avslutar J O Högstadius sitt företal till sin egen minnesbok, ty såsom redan gammal vet jag icke hur många dagar mer mig förunnas".
J O Högstadius föddes i Visby 1829, son till sjömannen Anders Högstadius, ursprungligen från Eksta, och hans hustru Maria Christina Ekengren, i handskmakare Asklunds hus vid Norra Kyrkogatan. J O Högstadius nedtecknade minnen går via barndom och skolgång fram till att han börjar sin lärarbana i Uppsala. 1870 är det sista årtal som anges i hans text.
Meningen var förstås att fortsätta men J O Högstadius avled 6 april 1903 i Umeå efter endast några dagars sjukdom. Självbiografin avslutas därför med utdrag ur presstexter i samband med hans 74:e födelsedag 1902 (då han samtidigt tog avsked från skolan) samt vid hans frånfälle tio månader därefter. Men det är förstås de personligt nedtecknade minnena som är de mest intressanta.
Hans hågkomster andas ett svunnet Visby med detaljerade uppgifter om invånare, varav många fortfarande välkända, och miljöer. Texten är skriven med gammalstavning som behållits för att ytterligare understryka tidsandan.
Så jobbar vi med nyheter