På Gotland var firandet av Christopher Polhem till största delen förlagt till våren, med invigning av utställningen på Gotlands Museum, seminarium och kronprinsessan Victorias besök.
När det blev dags för festligheter på 350-årsdagen den 18 december hade Stockholm tagit över. Tekniska museet bjöd på tårtkalas och öppnade utställningen "Christopher Polhem - tillbaka till framtiden".
Då presenterades även boken "Christopher Polhems testamente". Författaren Michael H Lindgren är civilingenjör i maskinkonstruktion och även filosofie doktor i teknik och social förändring. Han har under många år intresserat sig för och skrivit mycket om Polhems gärning och var den som introducerade universalsnillet för kronprinsessparet vid seminariet som hölls i samband med invigningen i Visby i april.
Att Christopher Polhem lämnade Gotland redan som nioåring och har hela sin livsgärning förlagd utanför ön hindrade inte GA:s läsare att rösta fram honom som årtusendets gotlänning inför millennieskiftet. Men trots att Polhem är årtusendets gotlänning så har han inte uppmärksammats så värst mycket på ön. Att det tog P A Säve 22 år att driva igenom sin motion och få polhemsbysten på plats är ett tecken på det njugga intresset.
I "Christopher Polhems testamente" ägnar Michael H Lindgren ett kapitel åt de första åren, och han lanserar en intressant teori om Polhems språk. Troligen behöll Polhem den gotländska dialekt han lärde sig under barnaåren i Tingstäde. Hans stavning av Visby (Wijsbij) och namn som Lisa (Lijssa) tyder på att diftongerna följde med även i vuxen ålder. Även stavningen av flitig (flitjig) och tid (tijd) följer samma mönster. Kanske borde Gutamålsgillet ge Christopher Polhem en postum guldstjärna.
Michael H Lindgren roar sig med att i fantasin måla upp en scen som beskriver den unge Christopher i Visby hamn, där han fascinerat med stora ögon iakttar den stora trampkran som lyfte i och ur lådor ur lastrummet på en skuta. Kanske var det då intresset för mekaniken väcktes.
En bok om Christopher Polhem kan förstås inte bedömas enbart ur ett gotländskt perspektiv. Den unge Polhem var ett geni som blev den svenska mekanikens fader. Även om Michael H Lindgren fascineras av alla uppfinningarna så släpper han inte taget om människan Polhem. Och vilken framgångssaga han får berätta. Pojken som ingen ville ha lagade det stora konsturet i Uppsala domkyrka som stått still i över hundra år, fortsatte att göra massor av uppfinningar och blev adlad, rik och berömd.
Michael H Lindgren har gjort en gedigen genomgång av Christopher Polhems liv, men lämnar ändå en dörr öppen och antyder att det finns mer att hämta. Polhem efterlämnade 15 000-20 000 manuskript med allt från recept på aprikostårta till teorier om jordens uppkomst. Kanske finns det fler egna uppgifter om livet på Gotland.