Oro för framtiden bland öns kulturarbetare
- Kultur- och fritidsnämnd är inget kommunen måste ha, det är inget krav i kommunlagen. Här på Gotland har vi en kultur- och fritidsnämnd som vi ska värna om. Jag tycker att det är jätteviktiga områden, det berör alla gotlänningar på något sätt, hela livet, inledde Inger Harlevi.
Det uttalandet återkom ofta under diskussionen och flera kulturarbetare ansåg att det fanns en hotfull ton från politikernas håll.
- Icke obligatorisk verksamhet, ni använder hotfulla benämningar på den bransch vi arbetar i och det skapar en skräck, säger skådespelaren och regissören Christer Hall.
- Alliansen har på nationell nivå svängt sig med uttryck som att man ska "befria institutionerna från bidragsberoende", inom kultursfären väcker det viss förfäran.
Jag skulle vilja se en kultur- och fritidsnämnd som arbetar offensivare för kulturen, en nämnd som är mer lojal mot kulturlivet än mot kommunstyrelsens budget, säger BAC:s verksamhetsledare Johan Pousette.
Någon detaljerad redogörelse för den nya politikens konsekvenser för ön, gav Inger Harlevi dock inte.
I stället valde hon att lyfta fram några viktiga kulturområden, de internationella centrumen Baltic art center, BAC, Östersjöns författar- och översättarcentrum och Visby internationella tonsättarcentrum och länsinstitutionerna, länsmuseet, länsteatern och länsmusiken, som enligt Inger Harlevi behöver mer långsiktiga ekonomiska lösningar.
- Nu har vi en hyfsat jämn fördelning mellan kommunala och statliga medel. Det får aldrig bli en enskild kommunal angelägenhet att driva ett internationellt centra.
Filmen på Gotland, benämnde Inger Harlevi däremot som en bransch med stor utvecklingspotential.
- Jag tror att det kan bli en enorm regional utvecklingsfaktor. Jag var nyligen på studiebesök i Skåne och insåg två saker, det första är att vi har en oerhört spretig organisation, det andra är att det här kan bli en jättegrej för Gotland. Vi har en jättebra studio i Fårösund, men en bra studio är inget unikt, däremot är Gotland en unik inspelningsplats.
Just nu arbetar kultur- och fritidsnämnden med att ta fram ett kulturpolitiskt program, som väntas antas i kommunfullmäktige i februari 2008.
- Det är viktigt att identifiera hur vi ska förhålla oss kulturpolitiskt. Då vet vi hur vi ska använda gotlänningarnas skattepengar, säger Inger Harlevi.
Just kulturens ekonomi, vem som ska satsa, hur mycket och på vad kom också att prägla kulturfrukostens diskussioner.
- De offentliga kostnaderna för Gotlands kommun för kulturen är inte 80 procent, inte 50 procent, inte 20 procent, inte fem procent, inte ens två procent av Gotlands kommuns totala utgifter.
Jag tycker att en god idé vore att spränga tvåprocentsgränsen för investeringar i kulturen på Gotland, om man vill bli trodd då man säger att man ser kulturen som en utvecklingssektor, säger Christer Hall.
Så jobbar vi med nyheter