Om pipholt, kartor och lerpotter
Sockenmagasinet Haimdagar finns ute med ett färskt dubbelnummer, 4-5. Redaktören Anders R Johansson kan som brukligt presentera ett välmatat nummer med rejäl ämnesspridning.
Foto: ja
Det är Gerd Hedlund som fortsätter sin skildring av familjen Axel Rundberg.
Hon besvarar också inledningsvis en läsarfråga där det undras om denne Axel var släkt med prästsonen Bartold Rundberg som gifte sig med Gustaf III:s mördares änka, Gustava Anckarström, och köpte sig en tjänst som häradshövding vid Skogs i Levide. Och svaret blir att de troligen var släkt.
Tryggve Siltberg skriver om "Hans Strelow och tredingsprostarna i nytt ljus från kyrkoräkenskaperna".
Här skildrar han nyupptäckta uppgifter om Strelows olika prostuppdrag. Han gör också en del rättelser och kompletteringar i längderna över Gotlands tredingsprostar och stiftschefer under 1500- och 1600-talen.
Anders R själv är flitig värre. Han skriver om den första stora karteringen av Gotland 1646. Vid ett forskningsbesök i Krigsarkivet hittade han en förlaga till Johan Meyers Gotlandskarta, den första mer riktiga som gjorts över ön, från det året.
Och han bibringar förstås läsarna ett antal färgillustrationer från denna upptäckt.
Pipholt - 1600-talets vattenledning (urborrade trästockar) berättar han om och illustrerar med en bevarad pipholt från Lokrume. Och han delger läsekretsen rön om 1600-talets import av "lerpotter", föregångarna till kakelugnen.
Vidare uppmärksammar Anders R storstrejken (4 augusti-2 september) år 1909 och konstaterar att det var glest med manifestationerna kring det jubileet. En händelse som han avhandlar i sitt bokverk om arbetarrörelsen.
I artikeln i Haimdagar återfinns även några av de då aktuella, klassiska fanorna, i fint färgtryck.
Han fortsätter också sin skildring av öns SSU-verksamhet. Denna gång handlar det om klubbar på södra Gotland 1950-75.
Via ett parti tidningar ger oss Haimdagarredaktören också en lägesrapport om Gotland våren 1912.
Så jobbar vi med nyheter