Författaren, född 1936, tillhör den första generation ur arbetarklassen som släpptes fram inom utbildningsväsendet och kunde gå hela vägen upp till socialgrupp 1 med professorstitel och allt.
Den här boken handlar om klassresan. Inte den ekonomiska, men den kulturella. Det handlar om att lämna sina hemkvarter, vänner och släktingar kulturellt.
"I de mest angelägna sammanhang kan jag brista ut i ett invärtes skratt, riktat inte mint mot mig själv: här sitter du och gör dig märkvärdig, när du borde ha stått vid svarven på SKF och tillverkat kullager. Vad är det du tillverkar? Ord, fraser."
Den här boken handlar om en historia som många delar. Många av alla de 40-talister som nu går i pension delar Ronnys erfarenheter och kanske också känslan av att inte känna sig helt hemma i tillvaron.
- Middagar är ju inte så arbetarklassigt. Jag kan inte minnas att vi hade det hemma. Vilket tog sig uttryck i att man kallade gäster för främmande, vilket blir ännu tydligare på engelska: We had some strangers here last night.
- Min fru säger gäster men det tycker jag låter jättesnobbigt, säger Ronny Ambjörnsson, till Sydsvenskan, i samband med att hans verk nu återutges.