Nu kan du leta fornlämningar på webben

Länsmuseet och länsstyrelsen öppnar webbsida om gotländska fornlämningar.

Kultur och Nöje2006-12-15 06:00
Är du osäker på hur en stensträng ser ut eller vad ett ringkors egentligen är?
Från och med i dag kan du få svar på dessa och andra frågor om vanliga gotländska fornlämningar på Internet.
Den nya webbsidan heter Historiska spår och går att nå via både länsmuseets och länsstyrelsens hemsidor.
Meningen är att vem som helst ska kunna använda sig av informationen för att leta historiska spår i sin omgivning.
På Gotland finns som bekant 22 000 registrerade fornlämningar men troligen minst lika många oregistrerade.
Av alla dessa är bara cirka 200 under statens beskydd genom stöd från Riksantikvarieämbetet, de underhålls och hålls tillgängliga och är tydligt skyltade med information på flera språk.
- Det finns ett stort intresse för vår historia på Gotland, bland annat i skolorna. Genom den här webbplatsen kan de få en samlad information som de kan använda i skolarbetet, förklarar Louise Berry, fornvårdare vid länsstyrelsen.


*
Men för att se en fornlämning i det gotländska landskapet krävs att området är vårdat så att fornlämningen inte är gömd under till exempel växtlighet. Det finns dock av naturliga skäl inte statliga medel att underhålla alla fornlämningar på Gotland. Men det finns närmare 150 engagerade gotlänningar som helt ideellt sköter om de historiska spår som finns i stort sett överallt.
- År 2000 startade på försök ett faddersystem för fornlämningar och det föll väl ut, vi är nu inne på sjätte året, berättar Louise Berry.
Fadderverksamheten startade i samband med studiecirklar ute i socknarna genom Vuxenskolan. Cirklarna arbetade med ett material som högskolan tagit fram "På spaning efter forntiden i din hembygd" av Marita Engberg och Ann-Marie Lund. Genom cirklarna kunde Louise Berry engagera ett antal faddrar som nu vårdar och ser till cirka 400 lämningar på Gotland. Hälften av öns socknar har i dagsläget faddrar som vårdar de historiska spåren i socknen.
Ett fantastiskt kulturarbete som pågår i det tysta, helt ideellt.
Arbetet med faddersystemet väckte tanken om att presentera information om alla fornlämningar på ett lättillgängligt sätt, och där hamnade man i ett beslut om en hemsida.

*
Texterna på hemsidan är skrivna av Lena Ideström, antikvarie på länsmuseet. Texterna är anpassade så att de ska vara lätta att förstå men ändå vara spännande och intressanta. Ninni Gahnström är webbredaktör på länsmuseet och har gjort själva webbplatsen och förutom Louise Berry är Lena Laving, museilektor vid länsmuseet med i arbetet som pågått i cirka två månader. Arbetet har kostat cirka 60 000 kronor och är bekostat av Riksantikvarieämbetet, ytterligare 70 000 kronor är sökta för en utveckling av webbplatsen men om man får några pengar är ännu oklart.
- Tanken är att vi ska utveckla den här platsen och komplettera med till exempel sagor och sägner som ofta är knutna till fornlämningar, till exempel rösen, berättar Lena Laving.
På sajten finns också en tidslinje där man direkt kan se från vilken tidsperiod fornlämningen kommer och mer fakta om denna tid.
Exemplen är allmänt beskrivna även om det finns konkreta exempel från det gotländska landskapet med. Bilderna på sajten är tagna av museets fotograf Raymond Hejdström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!