När börsen går bra gäller det även konsten

Auktionspriserna på konst är nu uppe på en nivå som vi inte sett sedan konstmarknaden kraschade år 1990. Nutidskonsten är i ropet och nya prisrekord sätts på löpande band. Marknaden är på väg att bli glödhet igen efter 15 års vila.
I höstas betalades exempelvis 180 miljoner dollar för "Hommage à Matisse" av den amerikanske målaren Mark Rothko (1903-1970). Auktionshusen i Stockholm har gjort flera spektakulära försäljningar den senaste tiden.
I april på Bukowskis var utropspriset 8-10 miljoner kronor för italienaren Lucio Fontanas "Concetto spaziale". Konstverket är helt enkelt en målning med åtta stycken vertikala knivsnitt rakt genom duken.
I förra veckan såldes Lena Cronqvists "Trolovningen" för det sensationella rekordpriset 4,3 miljoner kronor till en svensk privatköpare. Ola Billgrens "Sevillamorgon" gick för 2,3 miljoner och Sigrid Hjerténs lilla målning "Promenad i rosa" gick för hela 1,7 miljoner på Stockholms auktionsverk efter intensiv budgivning.
Den som inte tror på modern konst utan önskar investera sina miljoner i en äkta Rembrandt, eller en Rubens, den åker till den lilla holländska staden Maastricht. Konstmässan i Maastricht, i mars varje år, har snabbt utvecklats till den ledande marknadsplatsen för de dyrbaraste objekten inom konst och antikviteter. I år gick det att köpa Rembrandts "Porträtt av skäggig man i röd kappa" för 27 miljoner Euro, eller Rembrandts "Aposteln Johannes" för cirka 26 miljoner engelska pund.

*
När aktiebörserna går bra går också konsten bra, är ett sägesätt. Stämningen är nu hög bland säljare och köpare och de stora miljonaffärerna blir dramatiska nyheter som hettar upp marknaden ännu mer.
Så var det också under 1980-talet. En målning av en impressionistmästare som Claude Monet steg med 36 procent i värde varje år. Ryktet spreds att just konsten var den lönsammaste kapitalplaceringen. Konstspekulanter och finansvalpar promenerade in till bankerna och lånade lätt en miljon och gick sedan till auktionshuset i nästa kvarter och placerade krediten i en tavla. Banker och låneinstitut kunde ta tavlan som säkerhet utan att ha ens sett den.
Men år 1990 kom katastrofen och konstbubblan sprack och konstmarknaden dog hastigt. År 1990 uppskattades att svenskar lånat upp mot en miljard kronor för rena konstspekulationer. Konstmarknaden led länge av konkurser och svindlerier.
Idag är det ingen risk för något liknande igen, försäkrar banker och investerare. Idag är alla köpare kunniga, försäkrar auktionshusen.
I fjol omsatte Bukowskis och Stockholms auktionsverk vardera 300 miljoner kronor netto. I år går det som tåget och resultatet förväntas öka med minst 50 procent.

*
Hur är det då med våra gamla svenska auktionshästar, nationalmålarna Bruno Liljefors, Carl Larsson och Anders Zorn?
Bukowskis menar att den som exempelvis köpte en Carl Larsson för tio år sedan, när priset var lågt, kan idag glädja sig åt en värdeökning med tio procent per år. Det är bättre än många andra investeringar.
Och varför inte, för den som har råd? Ett konstverk för några miljoner på väggen hemma är något helt annat än ett kontobesked från Värdepapperscentralen.