Den anrika Petesgården i Hablingbo har fått nya arrendatorer. Birgitta Apelkvist och Ann-Kersti Bäckman med familjer kommer i sommar driva en mångsidig verksamhet med café som stomme.
- Vi vill att man ska kunna vara här en längre stund. Dricka en kaffe i caféet, sitta i trädgården, kolla på lite konst och njuta av den vackra miljön, säger Birgitta Apelkvist.
I gårdens lada finns också en antikvariebod. Lite som en ständig loppmarknad. I rummet bredvid är det butik med olika kryddor och oljor.
Går man upp för den smala trätrappan kommer man till utställningsdelen. Där finns bilder från 1800-talets Gotland och en utställning om gotländska byggnader, traditioner och teknik.
Övervåningens bortre del användes tidigare som höloft. Nu har höet fått ge rum åt ett auktionsliknande påhitt, en så kallad konståtervinning.
- Om man har tröttnat på, eller inte längre har plats för sin konst kan man lämna in den till oss. Det vi får in hängs upp och bildar en egen kontinuerlig utställning där allt är till salu, säger Birgitta Apelkvist.
Hon har tillsammans med Lillemor Törnvall och förre konstmuseichefen Jan Brunius haft liknande tillställningar tidigare. Bland annat i ett vapenförråd på P18.
- En häftig grej är att ingen kan styra hur utställningen blir. Allt som lämnas in hängs upp, säger Birgittas dotter Elin som hjälper till där och när hon behövs.
- Men jag tycker det är konstigt att inte fler gör det här. Återvinning och sådant är ju verkligen i ropet.
Utöver konst- och caféverksamhet har de olika kvällsevenemang. Författare och hantverkare berättar om sina yrken, och olika musiker spelar.
Dessutom håller Lars Bäckman, Ann-Kerstis man, guidade turer runt om gården.
- Med arrendet följer ett ansvar att vårda Adas minne och det hon skapat. Men det är faktiskt jäkligt kul att guida. På senaste turen var det några tonåringar med, och till och med de verkade ha roligt. Det är inte så lätt, säger Lars glatt.
Även fast det bara är första sommaren finns redan en tanke om att utöka verksamheten.
- Vi har så himla mycket idéer. Vi vill utveckla butiken, kanske förlägga kurser hit, ha fler hantverksdagar med mera. Det är egentligen bara tiden som begränsar, säger Birgitta Apelkvist.
Flera gånger avbryts intervjun för att hon behövs någon annanstans. Men trots att det är mycket att göra verkar hon glad och energisk.
- Det är mycket, men jätteroligt. Vi kommer aldrig få betalt för allt vi lagt ned i form av arbete, men det får man ta på pluskontot.