Gustaf Larsson-sällskapet fyllde 20 år förra året, något som sällskapet firar i efterhand med att samla de första årens minnesblad i en bok.
Medlemsbladen har gett en medlem om året möjlighet att ge sin bild av Gustaf Larsson. Med sina många intressen - diktare, författare, botanist, hembygdsvårdare, fotograf - får samlingsvolymen samma bredd.
Sällskapet bildades fem år efter Gustaf Larssons bortgång den 30 maj 1985. Svante Hedin, som blev sällskapets första ordförande, fick äran att författa det första medlemsbladet. Det blev en kort sammanfattning om Gustaf Larssons livsgärning, som passar utmärkt som introduktion i samlingsvolymen.
Många av dem som medverkar har personliga minnen av diktaren. Konstnären Staffan Rosvall berättar hur han tillsammans med Gustaf Larsson åkte till Fjäle en vinter för att titta på plattlummer.
Den resan kom att följas av flera, och Staffan Rosvall fick sedan illustrera några av Gustaf Larssons böcker.
Erik Olsson är en annan som redovisat personliga minnen i medlemsbladen, och 1994 berättade hans namne Erik W. Olsson hur han som studieledare för en resa till Island fick Gustaf och Erika Larsson som deltagare.
Som medarbetare på lokalradion var Lennart Berg hemma hos Gustaf Larsson i Anga fler gånger. Det resulterade i flera inspelningar, och som den bokmal Lennart Berg var så gjorde han i medlemsbladet 1997 en förteckning över samtliga böcker av Gustaf Larsson som utgivits.
Sven A Wessman berättar i medlemsbladet 1998 hur han i egenskap av musikförläggare samarbetade med Gustaf Larsson.
Eva Sjöstrand, Patrik Silvereke, Anita Körner von Kern, Osborne Nyström, Torsten Nilsson, Stefan Haase, Bert Alvengren, Karl Pramling, David Ahlqvists dotter Lena Axelsson, och Börje Carlson är andra som medverket i medlemsblad.
Texten till det senaste bladet skrevs av Anneli Adolfsson, som berättar om hur hon genom ett projekt vid Gotlands museum upptäckte Gustaf Larsson. Hon skulle hjälpa hembygdsföreningar att digitalisera fotosamlingar, och hittade en skatt i Norrlands fornstuga.
Anneli Adolfssons bidrag är en passande avslutning på samlingsvolymen, eftersom hon ger ett tips till den som vill lära känna Gustaf Larsson närmare. Anna-Kajsa Hallgards vänporträtt i "Från Gutabygd 1986" ger en fortsättning som sedan leder vidare till Gustaf Larssons egna texter.