Vad är det då kungen och drottningen och de speciellt inbjudna får vara med och inviga och alla övriga senare på dagen får uppleva när Gotlands Museum öppnar den nya utställningen.
Jo, en utställning som utgår från folket och den gotländska medeltidsmänniskans villkor. Människorna i centrum, men självklart hur de påverkas av makten och kyrkan.
Även om den nya basutställningen, med sina nya pedagogiska grepp, handlar om gotlänningarna, så är det fortfarande en utställning med en rikedom av föremål.
Centralt placerad finns naturligtvis det nyaste av alla föremålen, en unik guldring med gotländska runor från 1200-talet, som berättar om sin ägare - Sigdjaud från Lärbro som en gång burit ringen.
Integration
Här visas Öjamadonnan i ett helt nytt perspektiv, ett medeltida avträde som knackats fram ur museets väggar och Österport i original med hål efter de danska armborstpilar som först mejat ner den gotländska bondehären vid slaget om Gotland 1361.
Och det är så producenterna bakom utställningen arbetat, att i varje rum integrera och koppla ihop människorna med de händelser, levnadsbetingelser och det samhälle de levde i.
Familjen är målgrupp
Projektgruppen bakom utställningen, med biträdande museichef Jenny Westfält i spetsen, har arbetat med familjen som målgrupp. Det har visat sig framgångsrikt och utvärderingen av basutställningens första etapp, "1361 - striden om Gotland" som invigdes förra sommaren och som nu är en del av "Medeltidens Gotland", visar att det pedagogiska greppet fått lika mycket beröm från forskarhåll som de barnfamiljer som varit på besök.
Desiree Kjellberg står för den konstnärliga formgivningen, och även den här gången satsas det på en uppbyggd dramaturgi och hands-on-pedagogik, i form av pekskärmar, spel, labyrinter och även klättertorn för de yngsta.
Utställningen är tidsmässigt uppbyggd och börjar med det utdragna religionsskiftet mellan asatron och kristendomen, Gotlands ekonomiska uppsving under 1100- och 1200-talen och konflikten mellan landet och staden som resulterar i inbördeskriget 1288.
Digerdöden och invasionen 1361 är viktiga ingredienser när det börjar gå utför och när sedan Vitaliebröderna och Erik av Pommern sätter sig som herrar på Gotland tillsammans med danska adelsmän på Visborgs slott vid inledningen av 1400-talet sprider sig fattigdom och vedermödor bland den gotländska befolkningen.
Helhetsupplevelser
Utställningen bjuder på en helhetsupplevelse för alla, oavsett hur mycket av det pedagogiska materialet man orkar ta till sig. Texterna är både på svenska och engelska, men här erbjuds även fördjupningar även för övriga sinnen, inte minst ljud och film.
Gotlands rika konsthistoria, sten- och träskulpturer, guld- och silversmycken, berättar om den rikedom som funnits på ön. Det går att sitta i speciella bås, så kallade "ljudduschar", för att lära mer om helgon och madonnor, och stor vikt har lagts på den gotländska folktron för att visa hur asatro och kristendom under lång tid lever sida vid sida.
Till hjälp har man tagit ett tiotal historiska och dokumenterade gotlänningar, som i text, ljud, bild och film får berätta sina egen historia och förklara sammanhangen.
Skattetrycket ökar
Utställningens slut visar en bild av Visby i ruiner och gotlänningar som tyngs av skatter. Bara den danska adeln på Visborgs slott lever gott, förkroppsligat av den träskulptur som vid slutet av 1800-talet plockades ner från domkyrkans vind och här kommer till sin rätt.
En Göran och draken-skulptur som på 1400-talet skapades för Visborgs slott, med tydliga anletsdrag av sin beställare - den danske länsherren Ivar Axelsson Tott.
Museichef Lars Sjösvärd kan vara stolt över den kollektiva jättesatsning som Gotlands Museum nu mäktat göra. De har lyckats skapa en levande utställning fylld med fakta som skapar delaktighet genom att autentiska och historiska föremål samverkar med moderna interaktiva lösningar och nya pedagogiska grepp.