Redan på 1700-talet blev champagnen populär vid hoven i London, Paris och Moskva och sedan dess har drycken för evigt varit förknippat med lyx och flärd.
- Champagne är förknippat med lite lyx - en festdryck och kostar mycket mer än andra mousserande viner, säger Andreas Hagström, på Systembolaget i Visby.
Han ansvarar för Visbybutikens dryckesprovningar och just denna afton står världens kanske mest aktade dryck - champagnen, i centrum.
Champagnen kom till på 1600-talet, som så ofta av en ren tillfällighet, i det franska vindistriktet Champagne.
- Från början var det stilla vin, det fanns rött, vitt och rosé i Champagne, säger Andreas Hagström.
Champagne är ett av världens nordligaste vindistrikt, beläget cirka 15 mil nordost om Paris och temperaturen ligger precis på gränsen för vad druvorna tål. Skördarna blev därför ganska ojämna och för att kunna leverera bra viner varje år började man blanda viner av olika druvsorter och årgångar.
Munken Dom Pérignon brukar tillskrivas upptäckten av champagne, en sanning med modifikation.
- Det är inte riktigt sant, men han började blanda vin av olika druvsorter, från olika växtplatser. Han var också en pionjär inom buteljering. Men hans syfte var att inte få det bubbligt, säger Andreas Hagström.
I Champagne upptäckte vinmakarna nämligen att vissa viner blev bubbliga.
- Man kom på att när det blev kallt i Champagne på vintern, avstannade jäsningen och man buteljerade vinet. På våren började vinet att jäsa igen och det blev bubbligt, säger Andreas Hagström.
Champagnen var skapad och drycken blev snabbt populär vid de stora hoven.
- Champagnen blev högsta mode i det engelska kungahuset och snabbt en innegrej i hela London. Först därefter spred sig champagnen till det franska hovet och Paris innekretsar och även till ryska hovet. På så sätt vann champagnen ett rykte. Det är den tidiga champagneeran, säger Andreas Hagström.
Redan vid den tiden kostade champagnen en del.
- Tillverkarna kunde sätta lite högre priser eftersom det ansågs vara en lyxdryck och det har följt med till i dag. Så ryktet är delvis en anledning till högre priser än på andra mousserande viner, säger Andreas Hagström.
De geografiska förutsättningarna och framställningen påverkar också priset på champagne.
- Medeltemperaturen i Champagne är 10 grader under växtsäsongen och det är precis vad druvorna behöver för att mogna. Det gör att de tar lång tid på sig att växa och druvorna hinner ta till sig mycket smak, säger Andreas Hagström.
Jordmånen i Champagne, med sitt speciella kritlager, är unik i sitt slag.
- Det ger mineralkaraktär och bidrar till friskheten, säger Andreas Hagström.
Champagne framställs av tre druvsorter, den gröna Chardonnaydruvan och de blå Pinot noir och Pinot meunier. För att undvika att de blå druvornas skal färgar drycken, skördas druvorna för hand, innan de pressas mycket försiktigt.
- För att göra en flaska champagne behövs ungefär ett kilo druvor. Om man ska ha druvor av högsta kvalitet kostar de 60 till 70 kronor kilot. Då förstår man att vinet kommer att kosta, säger Andreas Hagström.
De tre druvorna ger champagnen olika egenskaper.
- Pinot noir anses utgöra ryggraden i champagne, den ger fyllighet och karaktär. Chardonnay ger elegans och mycket syra, vilket gör att drycken kan lagras länge. Pinot meunier är en snabbmognande druva och bidrar med fruktighet och blommighet, säger Andreas Hagström.
Efter pressning tillsätts jäst och musten jäses i tio dagar för att få alkohol. Därefter blandas olika viner.
- Det är kanske det viktigaste steget och den viktigaste personen i varje vinhus är chefsblandaren. De använder en mängd olika viner, av olika årgångar, druvor och växtplatser, för att få till en blandning som håller en jämn kvalitet. En Moët Chandon ska smaka likadant år efter år. Det kräver mycket erfarenhet, skicklighet och känsla, säger Andreas Hagström.
Inför den andra jäsningen, som ger champagnen de karaktäristiska små, fina, bubblorna, tillsätts en blandning av jäst, socker och vin, som kallas "liqueur de tirage" och champagnen jäses sedan på flaska.
I minst ett och ett halvt år ska champagnen lagras, årgångschampagne i minst tre år.
- Flaskorna vrids en tredjedels varv varje dag, samtidigt som man knycker lite på flaskan och gradvis ökar flaskans lutning. Det kallas remuage. En skicklig person hinner vända 30 000 flaskor om dagen, säger Andreas Hagström.
När processen är färdig har den jästfällning som bildas under jäsningen, samlats i flaskhalsen.
För att få bort fällningen fryses flaskhalsen och när kapsylen öppnas trycks fällningen ut. En del av vinet går också förlorat.
- Champagneflaskor har ofta folie på halsen, förr var det för att dölja att flaskan inte var full, men nu fyller man på flaskorna, säger Andreas Hagström.
Vinhusen har i regel flera olika sorters champagne. Huschampagne eller standardchampagne, är den dryck som inbringar mest pengar, medan årgångschampagne ska spegla ett specifikt år.
Vinhusets allra finaste champagne kallas för prestigechampagne, Moët Chandons Dom Pérignon är ett exempel på detta.
- Det ska vara det bästa ett enskilt vinhus kan prestera och kan vara en årgångschampagne eller en blandning, säger Andreas Hagström.w
Champagnernas utseende, doft och smak varierar, från ljusa och friska, till gyllengula och fylligare viner och olika champagner passar till olika rätter.
- Champagne passar till väldigt mycket i matväg - en del hävdar att det passar till allt, säger Andreas Hagström.
Än i dag är champagnens stjärnstatus ohotad och frågan är om någon annan dryck någonsin kan vinna samma rykte.
- När det gäller mousserande finns det inget annat som kan konkurrera med champagne. Om du frågar mig är champagne elegantare i stilen, jag har inte provat några andra viner som kommer upp i samma finess och elegans som en bra champagne, säger Andreas Hagström.