Med kärlek till glaset
När Rolf Sinnemark presenterade formgivningen av de drygt meterhöga och smäckra glaskandelabrarna som skulle pryda kungabordet vid jubileumsmiddagen i Stockholms Stadshus vid 750-årsjubileet skakade alla experter på huvudet.
Glasformgivaren Rolf Sinnemak hade inte heller tänkt att jobba med glas när han började på konstfack vid början av 1960-talet, men det är som sådan denne "tusenkonstnär" har blivit känd för resten av världen. Och nu har han förflyttat sig någon kilometer fågelvägen inom socknen, till Ateljé Huskroken längst ner i Ronehamn, där han ställer ut så vitt skilda objekt som graal-glas och akvareller.
*
Graal-glaset har en yta som fascinerar. Här finns både en skarp lyster och en mjukhet i den inneslutna bilden som är fysiskt onåbar.
Processen som gjorde svensk glaskonst och Orrefors världsberömt för snart hundra år sedan innebär att man innesluter ett motiv eller mönster mellan ett inre och flera yttre glasskikt vid blåsningen.
Graal-glasen, mest urnor, vaser och kannor, kännetecknas inte av Rolf Sinnemarks oftast ganska strama formgivning där de geometriska grundformerna, klotet, kuben eller konen dominerar. Här leker han med flygande, dansande och simmande figurer, magiska vattensköldpaddor han studerat i den grekiska arkipelagen, magiska koreografier han sett på dansscenen eller lappska motiv med magiska tecken, renhorn och vargar. Och färgen står oftast tillbaka till förmån för formspråket.
Glaskannorna däremot, med nonfigurativa motiv, har en mycket mera typisk sinnemarksk form, kuben som den här gången dansar på ett av sina åtta hörn. Kannorna är en utveckling av de te- och sakékannor av keramik han formgav för Rörstrand för snart 30 år sedan som redan då var innovativt. Han minns att kollegorna och keramikerna då slagit vad om att den första bränningen skulle misslyckas, att kannan skulle rasa ihop av värmen. Men det blev med detta som det blev med glaskandelabrarna på kungens bord.
*
Rolf Sinnemarks monumentala glaskonst är det som han mest av allt gillar att arbeta med. Att ta emot tonvis med glas vid ladugården hemma i Rone för att sedan bearbetas och sättas upp som exempelvis väggar på bibliotek och sjukhus runt om i landet och utomlands.
Gotlänningarna kan se honom i Visby lasaretts entré där hans nio meter höga glaskonst står i fokus.
Men för gemene man är det nog enklare att förklara hans designgärning med konservöppnaren Röda Klara som han formgav för Nils Johan. Här finns helheten mellan konstruktion, material, formgivning och funktion och där även de 15 procent av befolkningen som är vänsterhänta är inbegripna.
Vad som dock inte tillhör vanligheterna är att Rolf Sinnemark på sina utställningar visar upp sina akvareller. Den här gången har han målat järn - det egna städet, smidestången och plåtsaxen.
Men det är kärleken till glaset, hyttorna och alla glasmästare han arbetat med genom åren som står i förgrunden. Arbetet på hyttorna i Orrefors, Älghult, Skruf, Pukeberg eller Kosta Boda.
Kärleken till ett kollektiv arbetare och glasmästare som stått i ett slags symbios till formgivarna. 800 glasblåsare på Boda glasbruk som i dag reducerats till en handfull, så ser utvecklingen ut.
Rolf Sinnemarks graal-glas och akvareller kan ses på Ateljé Huskroken till och med 27 augusti.
Så jobbar vi med nyheter