Processen bygger på att pressa samman kalkbruket med murslevar och andra verktyg. Sista steget är att stryka ytan med olivsåpa och gnugga med en hård sten av polerad agat.
I reagens med såpan blir tadelakten tämligen hård och vattenresistent och kan användas för inredningar, bland annat i kök och badrum.
Deltagarna, som bestod av olika byggprofessioner som ingår i nätverket för byggnadsvård och yrkesverksamma keramiker, fick också prova på modernare vidareutvecklade tekniker som Beton Ciré och Keratina.
Uppskattad kurs
Lärare var Michael Sarian och David Paulun, två unga killar från Stockholm som har ett förflutet inom murarbranschen. Deras passionerade förhållande till hantverket smittade av sig på deltagarna som steg för steg tog för sig av kunskapen på olika provbitar.
"Viktig kunskap"
Keramikern Ulla Ahlby gick genast igång med att ytbehandla några betongfat i jakt på nya dekorationsmöjligheter.
- Även om Tadelakt inte har används i någon större utsträckning på Gotland så är denna typ av materialkunskap viktig för hantverkarnas kompetensutveckling, säger Johan Källén, som är med i styrelsen för nätverket byggnadsvård på Gotland.
- Att genomföra en sådan här kurs på Etelhems krukmakeri känns helt rätt, här har varit ett keramisk centrum i över 100 år, påpekade Torleif Solberg.
Kursen var ett samarbete mellan Gotlands läns Hemslöjdsförening och föreningen Nätverket för byggnadsvård på Gotland.