Marias blick når klarheten...
Marias blick är det enda som fattas. Sen är den klar, Mariaskulpturen som Linus Alfredsson jobbat med sedan mars 2003.-Blicken är det första jag ser och det sista jag gör, berättar Linus Alfredsson som arbetade med just detta under gårdagen.
Blicken är det första han ser och det sista han gör. Under fem år har Linus Alfredsson arbetat med sin Mariaskulptur i Roma klosterruin. Under kommande helg är dert dags för smygvernissage.
Foto: Krister Nordin
GT har berättat om projektet under arbetets gång och från början var det inte tänkt att det skulle ta fem år.
-Nej, nej, jag trodde jag skulle vara klar på två somrar! utbrister Linus Alfredsson och skrattar.
Känns det inte sorgligt att lämna henne nu efter fem år?
-Nej, det sorgliga hade varit om jag efter så här lång tid inte vågat eller kunnat hugga henne klar.
*
Stenen som skulpturen huggits fram ur har flera sprickor som löper över hela ytan. Dessutom innehåller den massor med småsprickor som upptäcks efter hand. Men Linus Alfredsson lärde sig ganska snart att lita på "Maria" där i stenen, att hon skulle hålla ihop.
Han beskriver arbetet som meditativt och enkelt.
- Att hugga går snabbt, det som tar tid är att låta känslan gestalta kroppen inom mig. Jag måste göra det klart inom mig själv och det är det som tar tid. Sen är det bara att plocka fram det ur stenen.
*
Linus Alfredsson hoppas att Mariaskulpturen ska väcka tankar om individens möjligheter och ansvar. Att det spelar roll vad vi gör, varje handling betyder något och utgör en del i vår gemensamma helhet.
Maria håller Jesusbarnet i sin famn och han vilar, nyss född ur en källa som kan symbolisera källan i varje människa.
När det är balans i vår källa kan ljuset födas inom oss.
Det är vackert och det är oundvikligt att bli hänförd över ett sådant enträget, långsamt och målinriktat arbete mitt i en tid där allt ska ske i stunden.
Linus Alfredsson har smygvernissage Roma i helgen då Marias blick helt ska ha klarnat ur stenen.
Så jobbar vi med nyheter