Många tror på Ainbusk
Ikväll gäller det för Ainbusk.Oddsen har sjunkit på kvartetten vilket betyder att många tror att de har chans att gå vidare från den tredje deltävlingen i Linköping.
Foto: Fotograf saknas!
De har haft ett par rep men ännu ska det filas lite till innan numret är helt klart.
- Första kamerarepet var det mycket att hålla koll på kamerorna, det känns som man måste ducka när de kommer farande i en himla fart, säger Annelie Roswall.
De beskriver stämningen mellan artisterna som god. Alla är på väg mellan rep, intervjuer och allt annat som står på schemat dessa intensiva dagar och alla pratar med alla.
Lite kollostämning.
- Det känns lite märkligt det där att här har vi jobbat med samma sak i 25 år och gjort stora saker och så allt det här för tre minuter, så mycket uppmärksamhet för så lite, säger Marie Nilsson Lind.
Ainbusk har folk runt sig som håller reda på tider och allt som de ska göra.
- En del delar vi upp så att alla inte behöver vara med på alla intervjuer, förklarar Annelie Roswall.
Malena Brecevic, stylist och sömmerska från Hogrän, är med och får sy in kläderna in i det sista eftersom Ainbusks ambition att komma i form till festivalen har gått över förväntan.
Hur mycket har ni hunnit lyssna på de andra bidragen?
- Ingenting alls nästan, säger Birgitta "Bittis" Jakobsson.
- Och vi läser inte tidningarna, tillägger hon med emfas.
Men de får valda delar berättade för sig och är mycket bestämda med vad de pratar om och inte med pressen.
Fötterna på jorden
Ainbusk deltar som nummer sju av åtta bidrag. Deras inställning är att hålla fötterna på jorden, göra sin egen grej och inte svepas med i något som de inte kan stå för.
Bittis har till exempel med gummistövlar till alla som de kan ta på sig och gå ut och känna jordkontakt med om det skulle behövas.
-Hur det än går så har vi haft kul ända hit och det är ett roligt spektakel att vara med i, konstaterar hon.
Josefin Nilsson är den mest påpassade av de fyra och således den som måste vara mest på sin vakt.
Glatt men forcerat
Under GT:s pratstund dyker hon upp och svarar i rekordfart på hur dagsformen är:
- Perfekt, allt är bra, säger hon glatt men lätt forcerat och dyker ner i väskan på jakt efter något.
Hon hinner också förklara hur helt annorlunda det är att vara här med sina ainbuskar än helt allena som hon var sist när hon tävlade 2005. För övrigt i samma arena som hon i kväll intar tillsammans med Annelie, Bittis och Marie.
- Det enda vi är oroliga för är att gotlänningarna inte ska känna sig stolta över oss, konstaterar en till synes helt lugn Marie Nilsson Lindh.
Så jobbar vi med nyheter