Lysande!
Den som fått höra just detta är vår förre länspolismästare, numera dito i Stockholm, Carin Götblad.
Journalisterna Anita Jekander och Pia Brandelius föreläser mycket om kvinnors och mäns språk, beteenden och relationer inom arbetslivet. Nu har de gjort en bok av sina erfarenheter och insikter.
Boken innehåller många oomtvistliga fakta i hur det står till med jämställdheten i arbetslivet. De har också intervjuat en rad personer som har olika perspektiv på frågan, eller snarare frågorna.
*
Förutom Carin Götblad intervjuas bland andra Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska institutet, Gunilla Arhén, vd för chefsutvecklingsprogrammet Ruter Dam, Lennart Lindén, organisationskonsult och före detta utbildningsofficer inom försvaret, Björn von Sydow, riksdagens talman.
Befriande är att författarna även tar upp dilemmat i att även kvinnor är fast i föreställningen om kvinnan som det andra könet. Kvinnor har svårt att stötta varandra och ge varandra utrymme. Många böcker och många debattörer väljer att inte ta upp detta känsliga ämne, förståeligt på ett sätt eftersom det inte är det stora problemet, men väl en del av problemet att så få kvinnor når upp till toppen i styrelser och ledningar.
Författarna beskriver också det som verkligen är en stor del i problemet, härskarteknikerna, som män(niskor) använder för att osynliggöra och förminska andra. Inte alltid, men oftast är det män som använder sin makt för att avfärda kvinnor.
Uttrycket härskartekniker myntades av den norska feministen Berit Ås i början av 70-talet. Exempel på härskartekniker är: osynliggörande (de andra i samtalet bekräftar varandra och nickar instämmande till varandra men gäspar och bläddrar i papper när du talar), förlöjligande (kommentarer som "lilla gumman" och "du är så söt när du är arg". Undanhållande av information (du kallas inte till mötet och alla andra har redan kommit överens i bastun eller andra slutna rum), skuldbeläggning (chefen talar om hur viktigt kvällens sena möte är, väl medveten om att du måste hämta barnen på dagis).
Exemplen är direkt hämtade ur boken.
*
Att författarna är journalister märks genom deras förmåga att sammanställa ett omfattande material, många undersökningar och rapporter, många och långa intervjuer/samtal, till en otroligt intressant läsupplevelse.
Boken innehåller en hel rad med skrämmande exempel från verkligheten. Även om man är väl medveten om strukturer och metoder, tappar man nästan hakan när man läser om hur det kan gå till.
Personerna som intervjuats återkommer genom hela boken som är indelad utifrån ämnen som ansvar och makt, vikten av kontakter, lön efter kön, konflikthantering, beslutsfattande med mera.
Och slutsatsen är inte att allt som kvinnor gör är bra och gott medan män står för det onda och destruktiva. Men författarna lyckas ändå med all önskvärd tydlighet beskriva var vågskålen väger ojämnt och vilka som sitter i den vågskål som väger tyngst i så gott som alla sammanhang.
Varje kapitel avslutas med handfasta och konkreta tips både från författarna och de andra som medverkar i boken. Hela boken omramas av Lysistrate (Aristofanes), den trojanska kvinnan som anförde stadens alla kvinnor i kärleksstrejk för att få slut på kriget mellan Troja och Sparta. Små citat ur berättelsen ger ett intressant historiskt perspektiv, samtidigt som boken är rykande aktuell med hänvisningar till händelser och uppgifter, bara någon månad gamla.
*
Författarna drar sig medvetet för att använda ord som patriarkat och könsmaktsordning eftersom de vet att orden är laddade och fungerar som ett rött skynke för många.
Ändå lyckas de, kanske bättre än någon annan, att förklara och belysa just dessa begrepp och att den skeva jämställdheten inte beror på en slump eller biologisk skillnad utan på just strukturer och makt. Lysande!
Boken borde ingå i varenda chefsutbildning som finns och även skickas till varenda chef som aldrig gått nån ledarutbildning överhuvudtaget. Då skulle tryckeriet gå varmt, vill jag lova.
Så jobbar vi med nyheter