Calle Larsson är troligen en av Gotlands mest åtråvärda trummisar just nu. Och framgångarna har inte heller låtit vänta. Kommande och nästkommande helg tävlar han i två olika riksfinaler - Rockkarusellen och Musik Direkt - med två av de fyra band han spelar i.
- Ja, man hinner inte med mycket annat än musik och flickvännen just nu, men det är en otroligt utvecklande period i mitt liv, säger han.
Som person gillar han att jobba i grupp och vad är då naturligare än att spela i band. I övrigt består hela hans umgänge av spelkompisar i olika konstellationer.
Vinstchans
På lördag kväll sitter han bakom sina trummor i poppunk-bandet Ending Nelson på Tyrol i Stockholm där riksfinalen i Rockkarusellen avgörs.
- Vi har inte lyssnat så mycket på de övriga banden i finalen, men visst kan vi vinna.
- Men även om vi inte vinner tävlingen så får vi visa upp oss. Allt handlar om kontakter i den här branschen, menar han.
Och veckan efter är det dags igen, den 2-4 juni i Eskilstuna då Musik Direkt-finalen avgörs. Även här har Calle Larsson höga förväntningar med sitt coverband Double It Up och den 50-talsrock som bandet spelar.
- Även här blir det nog tuff konkurens, vi vet att ytterligare ett av finalbanden spelar rockabilly och 50-talsdängor, så vi kommer inte att vara unika, säger han.
- Så vi kommer att repa järnet under de dagar som återstår, säger Calle Larsson.
Slitet trumset
För Calle Larsson började allt i femårsåldern då pappa Tobbe Stuhre släpade hem ett väl använt och ganska slitet trumset från en bekant. Det stod i pojkrummet och dammade något år innan det förpassades till källaren.
Men när Calle var tolv var det dags igen och trummorna plockade upp. Första bandet bildades - ett punkband.
Calle botaniserade flitigt i pappa Tobbes skivsamling, lyssnade och spelade, lyssnade och spelade, flitigt påhejad. Intresset för pop- och rockmusik blev helt enkelt oundvikligt.
Som 14-åring bildade han bandet Urmas Plant tillsammans med några kompisar. Bandet skördade framgångar men han valde att hoppa av när resten av gänget bosatte sig i Stockholm för ett halvår sedan.
- Vi spelade countryinfluerad rock och det var den egentliga starten för mig. Men jag ville inte ge upp de övriga banden jag spelar med på Gotland, så jag valde att kliva av, säger han.
Tvåmannaband
Förutom Ending Nelson och Double It Up spelar Calle Larsson med zappa-inspirerade Taco Psychosis, ett band han startade med några av klasskompisarna på musikestetiska programmet.
- Vi har fortsatt att spela och är alltså ett projekt som överlevde att vi tog studenten förra sommaren.
Ytterligare ett band är Speakerbox, ett tvåmannaband tillsammans med gitarristen Kim Hemström, som senast var förband till Graveyard på Rockklubben.
- Vi har känt varandra länge och hade en idé som vi ville testa, säger Calle.
Fyra band som repar i fyra olika lokaler, hur fungerar det?
- Det blir en del krockar, men det gäller att prioritera - och ha lite flyt.
- Men det positiva att jobba med så många olika musiker och stilar är väldigt utvecklande, jag lär mig hela tiden nytt som jag kan utnyttja i de olika banden.
Uppväxt med rock
Calle Larsson är uppväxt med klassisk rock - Rolling Stones, Beatles och Tom Petty.
- Men jag lyssnar på det mesta och har jag några frågor så är det inte långt att gå. Jag har fått med mig rockhistorien och intresset redan från början.
Modernare favoriter är Killers och Strokes och husgudarna är 80-talsbandet Waterboys.
- Tanken är helt inställd på att fortsätta att jobba med musik på heltid. Som frilansmusiker behöver man stort kontaktnät så inom en rimlig framtid kommer nog även jag att flytta från ön, tror Calle.