Emeli Jeremis är tillbaka på Gotland under ett par dagar. Den här gången tillsammans med sin cello i Riksteaterföreställningen "Får i stövlar" som spelas på Hemse i dag och i A7-hallen på söndag.
- Det är en barnpjäs för 5-8-åringar som vi turnerar med hela våren, berättar Emeli som förutom att vara musiker också är lite medagerande på scenen.
Tidigare har hon spelat cello i Eva Lindströms pjäs "Jag gillar Stig" som Åsa Ekberg Kentros satte upp på Länsteatern Gotland härom året.
Teaterjobben som cellist är inte många, men hon tycker det är väldigt roligt och hoppas få chansen igen.
Vänner har hjälp till
Men just nu är det skivartisten Emeli Jeremias som står i centrum. I onsdags kväll hade hon release på sin platta "Där berg kysser berg" som hon jobbat med i två år.
- Det var så otroligt roligt att äntligen få hålla den i handen och plattan kan beskrivas som "visa med edge" - kanske lite mera okonventionell harmonik än många andra visplattor, förklarar hon.
- När jag väl bestämt mig för att göra den här visplattan så slog min musikaliska bakgrund igenom, all jazz och konstmusik jag gjort, inte minst som cellist.
Men det är inte mycket cello på plattan?
- Nej, nästan ingenting, mest piano och gitarr.
Och så har hon fått hjälp av sina musikaliska vänner, blås, kontrabas, en stråkkvartett och slagverk.
- Annika Fehling som är orsaken till plattans titel är också med och spelar dulcimer på titelspåret. Men här finns många kända jazzmusiker, basisterna Lars Ekman och Martin Höper och Peter Lindhamre på trumpet. Det är så bra musiker och jag är så glad för dem, säger hon.
En låt om Gotland
Det var först ett stipendium från Täby kommun och senare ett stipendium från Konstnärsnämnden som blev startskottet till plattan.
- Jag fick möjlighet att vara en tid i min pappas hemland Schweiz där jag kunde sitta i lugn och ro och skriva både musik och texter. Jag har skrivit många arrangemang till stråkkvartetter tidigare så det blev en del även till min egen platta.
- Texterna handlar ofta om platser jag besökt eller fina berättelser jag upplevt eller fått mig berättade. En av låtarna handlar om Gotland, berättar hon.
"Den vackraste kärlekshistorien" är en låt hon tillägnat sin kompis Klara som blev förälskad i en kille som hade cancer. Det fanns inte tid för något onödigt, det blev helt ärligt, ända in till döden.
- Den historien kunde jag sjunga direkt efter att Klara berättat den.
Visby i sommar
Plattan är lite Ane Brun, lite Anna Ternheim, men på svenska. Nu hoppas hon att de svenska visfestivalerna vill boka henne den kommande sommaren.
- Det finns faktiskt många fler visfestivaler än man tror, berättar hon.
Troligen dyker hon upp på Sweden Singer/songwriter Festival i Visby i sommar.
- Jo, Annika Fehling har redan varit i kontakt, säger hon.
Så det är bara att hoppas att hon återkommer ännu en gång, med eller utan cello!