Själv beskriver hon pjäsen som ett spel om "rövaren inom oss - och om försoning".
-Pjäsen är ett möte mellan två personer i skuggan av Valdemar Atterdags krig på Gotland under 1360-talet. Mannen Sigleif har förlorat sin son under krigen och kvinnan Hilde är mor till Tora från Unghanse i Öja som dömdes till döden för förräderi. Det blir ett möte med starka känslor, två personer som mist sina barn - ett möte mellan två sidor av en konflikt.
*
Regissör blir hennes man och sambo Leif Sundberg, också han välkänd och renommerad skådespelare, regissör och pedagog. Hans teaterkarriär startade redan 1969 då han var engagerad i Fickteatern. Han har sedan arbetat på de flesta av landets teatrar såsom Operan, Dramaten, de flesta stadsteatrar, och fria teatergrupper som Skånska teatern och Västanå teater.
Som skådespelare har han stått på Folkteaterns scen i Göteborg och Unga Klara Stockholms Stadsteater. Han har varit chef för Samiska Teatern, rektor på Malmö scenskola och på Dramatiska Institutet.
-Sigleif och Hilde skulle lika gärna kunna vara två gotlänningar på 2000-talet som kommer från skilda sidor av en konflikt och som möts i försoning, förklarar Leif Sundberg.
Själv beskriver han den nästan två timmar långa pjäsen som "ett litet kammarspel i tragedins stora format".
*
Länsteaterchef Monika Sparby beskriver det kommande samarbetet som litet av en dröm.
-Två meriterade teaterarbetare erbjuder sig att skriva en och regissera en pjäs direkt för teaterns två fast anställda skådespelare, Lennart Bäck och Lena Bogegård. Dessutom tar de med sig scenografen Gunilla Norlund som de samarbetat mycket med genom åren.
-Pjäsen är en rasande uppgörelse mot krigen, här med medeltiden dom utgångspunkt och ingredienserna är barnen som offrats, samt vem är vän och/eller fiende under fruktlösa strider.
-Sägnerna berättar om Unghanses dotter som en förrädare, en falsk historiebeskrivning som skapades först under 1800-talet. Själv har jag använt en referensgrupp under skrivandet och det är min berättargrupp som består av ett antal kvinnor hemma i Hamra. De har hjälpt mig genom att följa pjäsarbetet och läst texten tillsammans med de två skådespelarna, berättar Ingegerd Monthan.
*
Premiär blir det den 26 september på Länsteatern i Visby där ett antal föreställningar ges. Av det totala antalet föreställningar, runt 30, kommer många att spelas ute i de gotländska bygdegårdarna.
-Jag har gjort en scenografi som skall passa även mindre bygdegårdar, berättar Gunilla Norlund.
Även hon har arbetat som scenograf och kostymskapare på de flesta av landets teatrar sedan början av 70-talet. Hon har även deltagit i olika teaterprojekt i Indien, Mocambique, Uganda samt på Samiska Teatern i Nordnorge. Därefter har hon och Leif Sundberg gjort 17 uppsättningar tillsammans på många olika teatrar från Skånska Teatern i söder till Samiska Teatern i norr.
Ingegerd Monthan hade hoppats att det skulle bli premiär hemma i Hamra bygdegård, men den tillhör tyvärr de bygdegårdar som är för liten, även för den här anpassade scenografin.
För den musikaliska inramning av pjäsen står Länsteaterns musiker Anders Alm.