Kulturpolitiska programmet måste följas upp med resurser
Två dagar återstår för att lämna synpunkter på "Förslag till kulturpolitiskt program för Gotlands kommun".
Ett fåtal personer hade mött upp för att diskutera det elva-sidiga programförslaget som i svepande ordalag talar om kultur som en viktig samhällsbärare och även som tillväxtfaktor. Kulturen skall göras lättillgänglig för alla och med en särskild satsning på barn och unga.
Varför har då debatten uteblivit?
- Det är så allmänt hållet och det finns inget i dokumentet som går att säga emot. Det är mera skrivet som vision än program. I ett program måste man sätta ner foten och faktiskt skriva en kulturpolitisk plan, menar Göran Björnberg, ordförande för kulturföreningen Roxy.
- Programmet är en politisk kompromiss, det finns inget kontroversiellt i det, säger han.
Vad Roxy kommer att svara i sitt remissvar är att de tycker det är bra med ett kulturpolitiskt program och att det nu skall genomsyra alla kommunala nämnder. Bra också att kulturen tas upp som näring och att det visas att kulturen drar in pengar till Gotland, vilket i sin tur innebär att kulturarbetare kan ta del av de kommunala pengarna.
- Men vi saknar hur detta ska genomföras i praktiken, här borde programmet vara mera skarpt skrivet, menar Göran Björnberg.
- Det står att kön ska bort och alla barn ska ha tillgång till kulturskolan, precis som med barnomsorg - men inte hur det skall genomföras.
- Samma sak med länsinstitutionerna. Här vill kommunen satsa, men hur?
*
Bengt Jerkland på Gotlandsmusiken har svårt att se intentionerna för länsmusiken bland alla goda ambitioner.
- Det måste bli konkret annars blir det till intet förpliktigande, är hans spontana kommentar.
- Var finns utvecklingstanken och till vad? Det borde stå i ett kulturpolitiskt program där det anses att länsinstitutionerna har en viktig roll, säger Bengt Jerkland.
Samma reaktion uppvisar länsteaterchef Monica Sparby.
- Det kulturpolitiska programmet måste konkretiseras för att man ska kunna ta ställning. Hur ska exempelvis huvudmannaskapet för länsteatern se ut, menar Monica Sparby.
Även om svängarna är mycket vida så anser Monica Sparby att det är både positivt och mycket lovvärt att det tas ett initiativ för att skapa ett kulturpolitiskt program.
*
- Avsikten med det kulturpolitiska programmet är vällovlig. Men det finns en risk att beskrivning av målsättning och åtgärder är så otydlig och allmänt hållen att den blir helt uddlös, menar Johan Pousette som tidigare arbetade som verksamhetsledare för Baltic Art Center men som i den här frågan bara företräder sig själv.
Han menar att kulturlivet har en stor kompetens och potential att bidra till till de övergripande målen i Vision Gotland 2025. Det som saknas är, som alltid, resurser att förverkliga de många goda initiativ som finns och kommer att finnas om det finns medel och stöd att förverkliga dem.
- Ett kraftfullt, vitalt och välfinansierat kulturliv kommer inte att ha några problem att finna samarbetspartners inom besöksnäringen och övriga näringslivet. Det är en satsning från det offentliga som kan utlösa medfinansiering från det privata, inte tvärtom.
- Mitt förslag är att det kulturpolitiska programmet införlivar målsättningen att kommunen arbetar för att fördubbla kulturbudgeten. Det är den enda kommunala budgeten som är så liten att den är möjlig att fördubbla. En sådan handling skulle vara en kraftfull markering nationellt och regionalt att Gotland satsar på kulturen som en samhällsutvecklande faktor i en ny tid. Detta skulle på riktigt stärka varumärket Gotland och regionens attraktivitet, säger Johan Pousette.
*
Vad som kan konstateras är alltså att det egentliga arbetet med ett kulturpolitiskt program börjar på allvar när remissvaren ramlar in till kultur- och fritidsförvaltningen, då ska förhoppningsvis ett positivt men ofarligt och ganska tandlöst dokument få stadga och bett och bli ett redskap för handling för hela kommunen.
Så jobbar vi med nyheter