Kultur för alla ska stärka demokratin

Alla gotlänningar ska ha tillgång till ett kulturutbud som utvecklar individen och stärker samhällets demokratiska grund.
Det är utgångspunkten i det kulturpolitiska program som kultur- och fritidsnämnden antog i går, och som senare i år ska fastställas av kommunfullmäktige. När det skett kommer programmet att tryckas och spridas till alla gotlänningar.

Det kulturpolitiska programmet värnar såväl stort som smått. Kulturlivet ska vara tillgängligt och vara levande över hela ön, och det ska finnas utrymme för både amatörer och yrkesutövande kulturarbetare.
Redan i inledningen slås kulturens betydelse fast. Kultur behövs i arbetet med att öka öns folkmängd, bidra till ökad sysselsättning, förbättra människors hälsa samt för att stärka varumärket Gotland.
En viktig uppgift för kommunen blir att tillhandahålla lokaler för kulturlivet. Biblioteken - dit 40 procent av kommunens pengar går - spelar en central roll. En särskild biblioteksplan för 2007-2010 antogs i mars förra året med målet att utveckla bibliotekens roll som kulturhus.
Barn och ungdomar ska vara en prioriterad grupp. I programmet påtalas vikten av att utveckla Kulturskolan så att den får ett större utbud - musik, dans, teater, konst, film och nya medier. Utvecklingen ska ske genom att man låter fler anordna utbildningen.

På andra håll i landet delar landsting och kommuner på ansvaret för kulturpolitiken. På Gotland ligger hela ansvaret på kommunen, vilket gör kultur- och fritidsförvaltningen till en stark aktör med överblick över hela kulturlivet.
I programmet påtalas vikten av att kommunen utnyttjar den positionen för att stimulera dialog och samverkan mellan olika aktörer. Visbydagen och Öppna Ateljéer är två exempel där kommunen intierat samverkan, och kanske blir Länsmusiken och Kulturskolan ytterligare ett.

Det var med en viss självkritik som kultur- och fritidsnämndens ordförande Inger Harlevi presenterade planen. Nämnden har en begränsad summa pengar, och kanske har den årliga fördelningen av bidrag varit lite slentrianmässig tidigare.
Nu har en översyn av bidragsfördelningen gjorts.
- Vi måste bli en tydligare beställare och inte bara pytsa ut pengar. Vi ska tydligt tala om vad vi vill ha och följa upp för att se vad vi har fått, säger hon.

Kultur- och fritidsförvaltningen har tidigare varit helt utan övergripande program som formulerar inriktning och mål. Men förra året togs ett fritidspolitiskt program tagits fram, som nu följs av ett kulturpolitiskt program. Till det kan läggas biblioteksplanen.
- Programmet behövs, inte bara inom vår förvaltning. De ska genomsyra arbetet i hela kommunen, säger Inger Harlevi.
Om allt går enligt planerna fastställs det kulturpolitiska programmet av kommunfullmäktige senare i år. Målsättningen är sedan, att uppdatera det en gång per mandatperiod.