Kultur är inget att skämmas för!
Lever kulturen på bidrag? Det sägs så, till och med i kulturkretsar med nedfälld blick.
Att extramiljoner till kulturen skulle ta bort sängar i sjukvården eller vårdplatser i äldreomsorgen.
Hur kommer sådana tankar upp? För inget kan vara mera feltänkt. Med samma logik skulle man kunna hävda att skola, sjukvård och omsorg tar resurser från kulturen. Att försvaret med sina kanoner tar resurser från kulturen.
Det är som om kulturföreträdare ibland skäms för att kulturen kostar pengar. Att man upplever sig stå med mössan i hand framför samhällets kassakista.
Vill ni höra en hemlighet?
Jo, att skolan drivs helt med bidrag från det allmänna. Sjukvården likaså, dock med vissa intäkter från patientavgifter, likt en entrébiljett.
Nu måste vi kämpa för kulturens egenvärde. Ta strid för kulturen som en självklar del av ett demokratiskt välfärdssamhälle.
Ja, kulturen är omistlig för välfärden. Det måste sägas om och om igen, att kulturen är som luft och vatten som alla måste ha för att må bra. Näring för själ och skalle.
Men kan det vara så att det är ordet "bidrag" som är svårt att ta i, är besudlat, upplevs ovärdigt?
Men tala då i stället om kulturen som en prioriterad och självklar del av politiken, en nödvändighet i vårt gemensamma samhälle. En av flera livsviktiga verksamheter för utveckling. Våga påtala att kulturen ger människor och samhälle kraft, hälsa och välbefinnande.
Att kultur drar in samhället i en uppåtgående livsspiral. Är nyckeln till utveckling av människa och samhälle.
Kulturen har inget att skämmas över.
Stolt marscherar kulturen i kväll genom staden till en häftig manifestation på Donners Plats. Yes, we are!
Så jobbar vi med nyheter