Konsert med allsång och spex
Det började lovande för den publik som ville vara med. I "Colonel Bogey" (marschen ur filmen "Bron över floden Kwai") fick alla vara med och vissla, och numret efter sjöng alla i "Fritjof Anderssons paradmarsch". Men sedan fick publiken sitta tyst och lyssna en god stund. NS sjöng soldatkören ur Faust, med egen text av Örjan Nygren, Kalle Jacobsson gjorde entré och spelade solostämman i "Marlows Theme" på sin tuba.
Det spexades ändå en hel del. Jan-Åke Hillerud och Kalle Jacobsson bytte uppgifter på scen - Calle dirigerade och Jan-Åke blåste tuba, sedan sjöng de duett i "Duellanterna".
Först mot slutet av första avdelningen kom konserten in på det som "måste" finnas med på en promenadkonsert av de slag som årligen hålls i Royal Albert Hall i London. Engelsmännen gillar både tradition och yra, vilket manifesteras i stycken som måste finnas med vid varje Last night att the proms. Ett av dem är sir Henry Woods "Fantasia over British Sea Songs som tillsammans med "Rule Britannia" fick avsluta första avdelningen.
Lördagens solist Kalle Jacobsson visade prov på tubaspel i den högre skolan i "Gregsons tubakonsert", som han följde upp med att ännu mer imponerande spela ett Bachstycke så att tonerna yrde ur tuban.
Tuban och operamusik stod i fokus under andra avdelningen, särskilt när musik ur Verdis "Rigoletto" framfördes på fyra tubor. Jan-Åke Hillerud hade sedan satt samman potpurri han skämtsamt kallade operan "Hon & Han". Toreadortexten ur Carmen, "Tangokavaljeren", "Om jag hade pengar" ur musikalen "Spelman på taket" följdes av "La Cucaracha" och ytterligare Rigolettomusik.
NS nådde sin höjdpunkt under konserten när herrarna sjöng hovmännens kör ur Verdis "Rigoletto" ackompanjerade av Gotlandsmusikens blåsorkester. Pampigt.
Ytterligare två solister visade sina färdigheter under konserten. Magnus Dugner plockade ner sitt instrument i bitar medan han spelade "Trollklarinetten". Duetten ur Bizets "Pärlfiskarna" (som bland annat Jussi Björling sjungit) spelades på trumpet och tuba av Tora Torslund och Kalle Jacobsson. Slutligen kom så numret alla väntat på - Edvard Elgars "Pomp and circumstance".
Stycket var givetvis valt som final, ingen annan musik är så förknippad med sången och flaggviftandet i Albert Hall. Publiken i Säveaulan stod upp och sjöng "Land of hope and glory" på ett sätt som skulle få varje engelsman tårögd.
En sådan avslutning krävde förstås ett extranummer - givetvis "Pomp and circumstance" en gång till.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!