Klar 180 år efter katastrofen
Den 30 oktober 1829 inträffade en förskräcklig fartygskatastrof som efter 180 år ännu lever i Hamrabornas minne. Katastrofen tog tolv sockenbors liv, som nu ska få en minnestavla i Hamra kyrka.
Skrivare. Med akvarellpensel skriver Agneta Engström ner Allan Cedergrens berättelse om Alfhildes förlisning i en minnesbok som kommer att finnas i kyrkan.
Foto: Rolf Jönsson
De senaste månaderna har konstnären Agneta Engström levt med berättelsen om den engelska briggen Alfhildes öde, enligt beskrivningarna ett ovanligt vackert fartyg. Briggen har hon avbildat på den minnestavla som i allhelgonahelgen ska invigas på sin plats i norra koret i Hamra kyrka.
- Det känns fint att ha fått uppdraget. Jag har levt mig in i historien. När jag skulle skriva texten på tavlan låg jag på knä flera timmar om dagen, så länge att jag hade ont i knäna flera veckor efteråt, berättar hon.
Allan Cedergren berättar i boken "Farlig kust" om flera strandningar längs Storsudrets kuster. Avsnittet om Alfhilde har fått namnet "En bygd i sorg".
Briggen var på resa mellan Falmout och S:t Petersburg med gallipoliolja - en finare olja som användes i rikemanshusens oljelampor. I dimmigt, men för övrigt lugnt väder, gick Alfhilde på grundet Röde hunden en sjömil utanför Hamras kust.
När budet om strandningen nådde land begav sin flera män ut i fiskebåtar till Alfhilde, för att höra vilken hjälp kaptenen behövde.
Vädret blev dock allt sämre. Framme vid Alfhilde bestämdes att lämna ett par man i varje fiskebåt, för att förhindra att de slog mot sidan på briggen.
Ombord började överläggningen med kaptenen, och den drog ut på tiden. Under tiden fortsatte vädret att försämras. Till slut var det så dåligt att de väntande fiskebåtarna kapade fånglinorna för att ta sig mot land.
Natten till den 30 oktober 1829 blåste det upp till en orkan som ingen upplevt i mannaminne. Mindre hus jämnades med marken samtidigt som temperaturen hastigt föll till under noll.
I ovädret slogs Alfhilde till spillror. Klockorna ombord visade att katastrofen inträffat vid ett-tiden på natten.
När fiskebåtarna på morgonen åter vågade sig ut till vraket fann man fem män hängande i taljerepen. Tre av dem var döda, frusna till isstoder. Men två engelska matroser var vid liv, om än illa medfarna. Övriga hittades först när de spolats iland långt senare.
Katastrofen inträffade nära Ojmunds, där Agneta Engström bor sedan mer än tjugo år.
- Jag går där nere vid stranden med hunden nästan varje dag, berättar hon.
Idén till tavlan kommer från Karl-Johan Jakobsson, Långmyre. Församlingen hade fått en donation från Anna och Lars Ödman, Norrgårde, och när man diskuterade tänkbara satsningar kom förslaget om minnestavlan upp.
- När jag träffade Karl-Johan på Gotlandsbåten frågade han om jag ville göra en minnestavla. Och det ville jag gärna, berättar Agneta Engström.
Arbetet startade i augusti. Den enda bild som finns av Alfhilde är den teckning Artur Wahlby gjorde till "Farlig kust".
- Det här är verkligen ett Hamraprojekt. Arturs teckning och min målning. Torsten Gislestam har kompletterat Allan Cedergrens text, och inramningen görs av Kennet Johansson vid Stora Sindarve. Ramen är av valnöt, och jag tror till och med virket kommer från Hamra, berättar Agneta Engström.
Texten på tavlan ger en kortfattad beskrivning om händelsen. Men Agneta Engström vill återge hela historien, och har med akvarellpensel textat hela Allan Cedergrens berättelse i en minnesbok som kommer att finnas i kyrkan.
Sent under arbetets gång kom Allan Cedergren med nya uppgifter. Han har läst Wisby Rådstufworätts domprotokoll från mars 1830, där de två matroserna James Grey och John Mauner som överlevde katastrofen vittnade. Enligt protokollet hette briggen inte Alfhilde, utan Alfeda.
- Jag ändrar inte namnet. Fartyget är känt som Alfhilde och med det namnet har historien berättats i flera generationer, säger Agneta Engström.
I allhelgonahelgen kommer tavlan att invigas i kyrkan. I bygdegården kommer sedan Hamra berättarkvinnor under ledning av Ingegerd Montan-Sundberg att skildra hur änkorna upplevde den förfärliga katastrofen 1829.
Så jobbar vi med nyheter