Jubileumsbok firar Gotlands gilles 150 år
Något som firas med bland annat en festlighet på Hasselbacken på lördag samt genom utgivandet av en jubileumsbok. Denna, "Gotlands gille i Stockholm 1856-2006", har Jörgen Qviström som redaktör och är tryckt i 500 exemplar.
Att nu utge en jubileumsbok följer gillets traditioner. För sådana utgavs även vid 50- respektive 100-årsdagarna.
Jörgen Qviström, som fungerat som spetsen i en redaktonsgrupp, framhåller i sitt förord att ambitionen inte varit att ge någon uttömmande redogörelse för Gillets historia under den gångna tiden eller att genomföra någon djupare analys av gotländska kulturella eller andra intressen i allmänhet.
De historiska återblickarna begränsas till glimtar kring Gillets tillkomst och utveckling och i stället presenteras personer som haft stor betydelse för verksamheten som ordförandena, hedersledamöterna och kulturpristagarna.
Mer ingående behandlas sådant som varpaverksamheten och frågor om förnyelse och annan utveckling av Gillets övriga verksamhet.
Bland ordförandena återfinns genom åren kända namn som marinmålaren Jacob Hägg, TT-chefen Sven Gerentz, skeppsredaren Carl-Bertil Myrsten och riksåklagaren Magnus Sjöberg.
I dag är Mats Ekeroth, kanslichef på Sif, ordförande. GA-medarbetaren Jöran Svahnström berättar om de tre som verkat som ordförande under hans år i Gillet: Gustaf Hellsing, Hans Waldenström samt Mats Ekeroth.
Gästskribenter medverkar. Ständige ledamoten Åke G Sjöberg berättar om tiden för Gillets bildande i "Gotland - en ibland isolerad ö men ändå i centrum".
Gillet utser sedan 1966 en kulturpristagare. Detta sker vart femte år och prissumman är icke föraktliga 25 000 kronor. Årets pristagare, Anders Mattsson, belönas vid lördagens festmiddag.
Förste pristagare var Herbert Gustavsson. Därefter har Bengt Pettersson, David Ahlqvist, Erik Olsson, Gunnar och Karin Svahnström, Svante Pettersson, Allan Nilsson och Erik W Ohlsson kulturbelönats.
Gotlands gille startades således 1856, närmare bestämt på Knutsdagen, det vill säga 13 januari, på hotell Phoenix i Stockholm då urgille hölls av ett antal i Stockholm med omnejd boende gotlänningar.
Ledamöterna skulle vara män med gotländsk anknytning och gillet skulle bland annat verka för "stamförvanters gagn och bästa" samt "befrämjande av bekantskap, umgänge och trevnad".
Viktor Cramér valdes vid möte 21 februari till förste ordförande då Gillet också formellt bildades.
Vid slutet av inledningsåret hade man 60 medlemmar. Möjligheterna till kontakter med hemön var små och behovet av gemenskap stort mellan de utlfyttade.
Gotlands första ångbåt, "Kronprinsessan Lovisa", gick visserligen en gång i veckan till och från huvudstaden men bara sommartid och under vintern hade man i bästa fall förbindelse hem över Västervik.
Erik Gadd minns 50 år med Gillet och Percy Nilsson berättar om hur verksamheten undan för undan genomgått förändringar och förnyelse där man engagerar sig i Gotlands och gotlänningarnas vardag och verklighet. Diskussionen om balansen mellan tradition och förnyelse pågår ständigt.
Fortfarande är medlemsskap förbehållet män. Så sent som på årets årsmöte avgjordes frågan med en rösts marginal. Med 36 röster mot 35 beslöt församlingen att Gillet fortsätter som tidigare, endast män beviljas medlemsskap. Men kvinnliga gäster får efter anmälan numera vara med vid alla sammankomster utom sammanträdena.
I dag är Gotlands gille synnerligen livaktigt och verksamt och räknar in 286 medlemmar.
Var Gillet i början huvudsakligen ägnat åt nöjen och förlustelser, så har verksamheten på senare decennier kombinerat det nöjsamma med det mera seriösa. Sålunda arrangerade man 2004 såväl en hearing om P 18:s framtid som ett stort framtidsseminarium med 300 deltagare om Gotlands utvecklingsmöjligheter.
Och vid jubileumsfirandet 16 september förenas förstås det festliga med det seriösa.
Så jobbar vi med nyheter