Invigning som satte fingret på konstens roll i samhället

I går invigdes nämligen den konstnärliga utsmyckningen som konstnären Katarina Norling utfört på uppdrag av Statens konstråd och Gotlands kommun. Ett konstverk i tre delar kallat "Balladen om vaktchefen".
Kultur- och fritidsnämndens ordförande, Inger Harlevi (m), förekom den debatt hon kanske anar att konstverket kommer att leda till:
-Konsten ska väcka känslor, det är själva kvintessensen av konsten, den ska beröra, konstaterade hon och refererade bland annat till Baltic Sculpture 1993 som gotlänningarna fortfarande pratar om.
Katarina Norlings första offentliga utsmyckning, Bobos hjärta, gjorde hon med anledning av nyinvigningen av Alnarpsgården 1996. Denna mintgröna runda skapelse med färgglada bollar skapade het debatt och hos vissa starka aggressioner. Någon tog en traktor med skopa och försökte forsla bort konstverket.
Vilka reaktioner som kommer på Gotland återstår att se.

*
Carl Tham, tidigare socialdemokratisk utbildningsminister (1994-1998), berättade om arbetet för att starta högskolan på Gotland och spekulerade i hur området kring Almedalen skulle se ut om inte högskolan etablerat sig där.
Carl Tham är ordförande i Statens konstråd och den som förrättade invigningen.
-Offentlig konst har alltid väckt känslor och ibland en totalt obegriplig aggression men steg för steg har den inställningen fått ge vika för en mer öppen syn på konsten och konstens roll i vårt samhälle, konstaterade han.
Katarina Norlings konstverks första del är en brasiliansk snäcka i storformat som ligger till höger om entrén. Den är gjuten i aluminium och bär Katarina Norlings karaktäristiska randiga och rinniga signum. Snäckan ska leda vidare in i foajén där ett skrivbord och en stol står förankrade, alldeles bredvid det stora panoramafönstret.
Det är vaktchefens bord. Det är målat i en svart tjock, tjärliknande färg som verkar ha nästan hällts på, stora droppar har stelnat och pryder bordets kanter som små svarta istappar.
På väggen till vänster om den stora trappan finns så konstverkets tredje del, ett textilt verk med ett ankare och en delfin.
-Jag ville att den här platsen skulle vaktas och människorna här få ett beskydd. Jag har själv ett nattjobb och ser då ofta den här vaktchefen, jag tog med honom hit, berättade Katarina Norling.

*
Samtidigt invigdes ett annat konstverk som placerats mellan kongresshallen och kallbadhuset. Det är Hans Petersons kalkstensfigurer som flyttat "hem" till Gotland.
-Jag gjorde dem 1986 som ett av mina första uppdrag med offentlig utsmyckning, de är gjorda av gotländsk kalksten från Norrvange, berättar Hans Peterson som är född på Gotland och fortfarande delvis arbetar här men som har sin bas i Stockholm.
Och även hans konst har väckt rabalder.
- Jag jobbar ju mycket med stadsrummet och landskapsskulptur och ett arbete jag la ner stor omsorg om i en del av Stockholm fick mycket kritik till en början. Det var lite som en udda fågel i stadsrummet.
Hans Peterson har tidigare gjort bland annat stenmönstret i Visby lasaretts entré och han tycker att de lekfulla stenskulpturerna passar bra in i Wisby strands omgivning.

Invigning som satte fingret på konstens roll i samhället

Nu som först kan man säga att kongresshallen Wisby strand är fullbordad.