I spåren av gamla tiders gotlänningar

Länge trodde man att Visbys ytterområden var utan förhistoria. Att staden med århundradena har växt från ett havsnära centrum och utåt, mot öde trakter.
Man trodde fel.
Om det vittnar allt fler och mångfacetterade upptäckter från inte minst det gamla A 7-området.
Långt före det blev militär mark och döptes till Artilleriet, långt före villaområden, servicehus och studentbostäder, så levde och verkade gotlänningar där - under långliga tider.
En nyligen avslutad arkeologisk undersökning där kommunen bygger en ny återvinningscentral, är den senaste lilla pusselbiten i en allt tydligare bild av det förhistoriska Visby.
Arkeologen Gunilla Wickman-Nydolf kan berätta att det på Artilleriet hittats bo- och hantverksplatser, lant- och jordbruk och gravar - forum för liv och död - som kan dateras till främst bronsålder, vendeltid och vikinga-
tid (cirka 500 f Kr-1050 e Kr).
Merparten av fynden är från de platser som är färdigundersökta: Preemstationen, kolonilottsområdet och den blivande återvinningscentralen.

Lotterna ligger på mark som brukades redan under järnåldern och Preem-marken gömde 115 fornlämningar, främst kokgropar, härdar, stolphål och avfallsgropar.
Härdarna kan ha använts för matlagning, som ljuskällor, för uppvärmning eller för rituella ändamål. Stolphålen kan ha hållit exempelvis hus-stolpar, torkställningar eller inhägnader.

Merparten av de resterande ytorna mellan Allégatan, Follingboväg, Visbyleden och Stora Törnekvior, har undersökts med så kallad fosfatkartering, en metod för att hitta spår av mänsklig aktivitet.
Flera fyndplatser ska undersökas närmare, när de ska bebyggas. Andra är redan bebyggda och delvis undersökta.
Ett av de första kända fynden gjordes redan 1869. Vid grävning efter lera hittades två guldarmringar, bitsilver och drygt 1 600 arabiska och europeiska mynt.
Skatten daterades till omkring 1042, en tid då gutarna fullkomligt behärskade handeln i Östersjön.

Vid den sannolikt förhistoriska vägen Stora Törnekvior, mellan Allégatan och Yttre Furulund, påträffades 1841 en armbygel av silver, i vad man tror var en vikingatida boplats.
Troligen har flera områden i anslutning till Artilleriet huserat gotlänningar redan under järnåldern. I många fall bebyggdes dock markerna utan arkeologisk förundersökning. I andra fall har jorden brukats och konstruktioner och dess sammanhang förstörts.
Bilden av det förhistoriska Artilleriet börjar dock, som sagt, klarna.

Där, bakom en villaträdgård vid Follingboväg, har man även hittat ett skelett, en man som fått en icke-kristen begravning.
Gunilla Wickman-Nydolf, som hade förväntat sig hitta husrester, förvånades storligen.
- Det är ingen gravplats, bara en enda kropp hade begravts. Vad gjorde skelettet där, bland alla stolphål? Vi får se vad osteologen säger.
Just det området, bakom det nya studentboendet på Allégatan, hyser arkeologen stora förhoppningar kring.
Angränsande småfynd talar för ett större...
- Någonstans måste det finnas ett hus, från vikingatiden eller bronsåldern. Det hoppas jag vi kan hitta!