I gotländska trädgårdar

- Den gotländska trädgården börjar i änget med hävden och det traditionella ängsbruket, säger Stella Westerlund, trädgårdsförfattare.

Kultur och Nöje2007-04-02 06:00
Vi träffas vid en paus under dagarna med Nordiska trädgårdar i Stockholm. Det är den stora trädgårdsmässan där Stella Westerlund just har presenterat den nya boken Gotländska trädgårdar.
I Gotländska trädgårdar ges utrymme för ett 30-tal av alla öns trädgårdar. Många är välkända, några mer eller mindre okända, en del är offentliga och andra är privata. Flertalet är öppna för besök, några är doldisar som kan anas genom ett ögonkast över plank och murar, medan av vissa är presentationen i boken den glimt som allmänheten får se.
Författare är Stella Westerlund, sommargotlänning i Burs sedan 20 år, uppmärksammad bland annat för sin förra bok om Emma Lundbergs trädgårdskonst. Fotograf är gotlandsfödda Katarina Grip Höök, bosatt i Eksta och välkänd för sina stämningsfyllda bilder i böcker och magasin, livsstilsreportage och porträtt. För formgivningen svarar Christer Jonson, riksbekant och belönad bokformgivare från Sysne.

I ord och bild är Gotländska trädgårdar en ljuvlig bok att njuta av, drömma med och låta sig inspireras av. För trädgårdsturisten och trädgårdsentusiasten är boken en väl vald följeslagare att ha med på trädgårdsturer och utflykter runt om på den gotländska landsbygden och i Visby. Här berättas den gotländska trädgårdskulturens historia med människan i centrum.
Bakom varje trädgård ligger det minst en person som gett sig i kast med att tämja och göra kultur av naturen. Och det är just människan i trädgården, förr och nu, som tyngdpunkten ligger. I Gotländska trädgårdar träder människorna i de utvalda trädgårdarna fram, från spår av mänsklig aktivitet sedan järnåldern i gotländska ängen, här gestaltat i Solsänget i Levide, till dagens trädgårdsarkitektur som den vid skulpturfabriken på Pilgårds i Boge.
- Visst är det människorna bakom trädgårdarna som jag vill lyfta fram, säger Stella Westerlund. Bland historiskt uppmärksammade personer pekar hon på Jacob Dubbe, en person i offentligheten som i det privata byggde en spektakulär anläggning vid Jakobsberg i Follingbo. Eller Prinsessan Eugenié som på Gotland fann ro och glädje i planeringen av den romantiska parken vid Fridhem.
Museiträdgårdar, prästgårdsträdgårdar, konstnärsträdgårdar, örtagårdar och andra trädgårdar från i går och i dag, i förfall eller förvaltade och fortlevande, liksom nyanlagda trädgårdar, visar på rikedomen i det gotländska trädgårdsarvet.
Det är med nyfikenhet och njutning som jag bokvägen följer med Stella Westerlund och Katarina Grip Höök på turen runt Gotland med besök i de utvalda trädgårdarna. Tilltalet är personligt och det känns som en ära att få möta personligheter i trädgårdsmiljöer och få inblick i odlingsmödor och odlingsglädje.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!