Dagens gutamålsövning gäller några verb som är lite luriga för den som inte har gutamålet som modersmål. Man kan lätt gissa och tro att de har en viss innebörd, men i verkligheten betyder de något helt annat.
I stället för att inveckla oss i en svår förklaringsmodell går vi direkt på några exempel.
SÅILE. Det är ett ord som liknar svenskans SÖLA. Eller hur? Enligt Svenska Akademins ordlista betyder ordet söla ”dröja, vara långsam, smutsa”. Samma innebörd kan ordet ha i gutniskan men det har också en annan betydelse. Den är kanske till och med vanligare.
– Gotlänninggar di tykkar um ti såil me sånt sum int launar si.
Det konstaterandet gjorde författaren Margit Olofsson (Anna-Kajsa Hallgard) när det handlade om att beskriva gotlänningens särart. Men i det sammanhanget står ordet för ”sysselsätta sig med något besvärligt eller resultatlöst eller onyttigt eller tidspillande arbete”.
Margit var bland annat ängesvårdare och detta knog är något som inte ger pengar i plånboken. Men det är mycket arbete och ingen idé att söla för då blir det aldrig klart. Det är verkligen ett tidspillande arbete. Och en form av lön får man även om den inte räknas i pengar. Man får en skönhetsupplevelse, en tillfredsställelse av att se hur fint det blev.
En mycket vanlig replik när två odalmän möts då ingen speciell arbetssäsong pågår är denna:
– Va såilar däu me i dag, da?
Det betyder helt enkelt: Vad gör du idag?
FRÖISE. Vi har nu kommit till de gotländska ordböckernas uppslagsord FRYSA. Det kan betyda samma sak som på svenska men då heter det frause. Vad är då fröise?
Jo, det betyder frusta. Det vill säga ”fnysa ljudligt” enligt akademiens ordlista. Mest är det väl hästar som ägnar sig åt detta, men även nötkreatur kan göra det.
När nauti njausar u fröisar så bräukar de mod äurvädar. Alltså: När nötkreaturen nyser och frustar så brukar det betyda att vi har yrväder att vänta.
HATE. Det här ordet kan förvisso ha samma betydelse som i svenskan, det vill säga att man tycker mer än intensivt illa om något eller någon. Men det har också en annan betydelse, nämligen klia.
”Kyldi ei teiar, hatar u kleiar…” har vi väl sjungit i visan Massgaistn någon gång.
Hatar u kleiar må betyda samma sak men ibland känns det naturlig att använda två oliklydande ord för samma begrepp och på så sätt förstärka innebörden.
En raiduar gute kan förmodligen hate att de hatar.
BLUSE. Om man letar sig fram till ordet BLOSSA i ordboken hittar man detta ord som betyder titta under lugg, se arg ut, ”såsom en tjur som står och ser stint på en”.
Det finns faktiskt ett blusa i svenskan enligt akademin. Jag kände inte till det ordet måste jag erkänna. Det betyder ”hänga över i midjan o.d”
PIKKE. Det är väl det som höns och fåglar gör för att få i sig maten? Jovisst, men på uppslagsordet PICKA hittar man lite andra betydelser också på gutamål. Det kan betyda slå med lätta slag, hacka, med spetsigt verktyg, bearbeta, sönderdela i små delar.
Att ”pick gräne” betydde förr att man medelst en yxa avdelade grankvistar i mindre bitar för att exempelvis lägga ut strängar på vägen där en likvagn skulle passera.
SJAUDE. Oftast betyder detta ord något annat än svenskans SJUDA. Betydelsen är gnälla, jämra sig, gnöla , beklaga sig och den som ofta sjaudar blir ganska snart ett sjaudhånn , vilket inte är en titel att stå efter.
TRÅISTE. Under sökordet TRÖSTA hittar man tråiste som helt enkelt betyder våga.
SNUSSLE. Låter misstänkt likt smussla men har inget band med detta ord. Smussla finns förresten enligt ordböckerna inte i den gutniska vokalbulären, åtminstone inte enligt Laumålsordboken.
Nej, den som snusslar han eller hon ”går och gör intet”, ”går sakta utan att uträtta något”. Det finns något som heter snusselärende vilket är ”ett diktat ärende, som man gör sig för att komma dit man icke får”.
Då är följdfrågan given: Vad heter smussla på gutamål?
Svaret är kukkle. Det gör man när man gör något i smyg. Det ordet finns ju faktiskt också på svenska. Kuckla = göra upp i smyg.