Nu ger Hollström på Dialogos förlag ut en helt egen bok, "Skogsrussen på Lojsta hed", där han berättar om russen och dess historia, men där han också berättar om hoten mot denna sista spillra av ett nationellt kulturarv - den vilda och viltgående hästen i Sverige.
Tillsammans med cirka 80 fotografier beskriver Håkan Hollström de sista viltgående russen på Lojsta hed som ett omistligt kulturarv. Flocken som består av ett 40-tal produktiva ston, och ett tiotal ungston, lever ett i det närmaste ursprungligt skick. De föds, lever och i en del fall även dör i skogen på Lojsta hed.
- Jag ville gärna göra en helt egen bok, där jag helt kunde koncentrera mig på russens liv ute på heden, säger Håkan Hollström i samband med boksläppet i går.
Hoten mot russen
I boken beskriver han ursprunget så mycket det låter sig göras. Hur russen invandrat till Gotland och när de först kom i människans tjänst är det ingen som i dag kan svara på. Han har under 20 år följt flocken ute på heden, varit med vid hingstsläppen, fölningen och skiljningen.
Boken är en partsinlaga mot de förslagna ligghallarna och likt nuvarande och tidigare tillsynsmän anses dessa som rena skrivbordsprodukter som snarare är ett hot mot russen som art än ett sätt att skydda dem mot vädrets makter.
I boken beskriver han hur arten hotats genom åren och just nu föreligger ett nytt hot mot russen som både en gotländsk och nationell företeelse. Det handlar om de planer som finns på att uppföra ett hundratal vindkraftsverk i direkt anslutning till de hagar där russen strövar fritt.
- Hotet består i de tillfartsvägar med tung trafik inom russparkens gränser och de kabelgrävningar som då måste göras, ett "industriprojekt" som inte hör samman med en fritt strövande russflock, skriver Håkan Hollström.
Bilder av fölning
Russen illustreras med ett 80-tal härliga färgbilder tagna under årets alla årstider, från de tre olika hagarna där russen går under vinter, sommar och höst. Till de mera spännande hör en bildserie från en fölning ute i det fria. Men här finns också bilder med människor från de stora publika arrangemangen med hingstsläpp och fölskiljning.
Och så har ett av parkens ston fått ett helt eget kapitel - den märkliga historien om Pella som trots en dålig start i livet blivit något av en symbol för russens överlevnadsförmåga.
Håkan Hollström har likt alla andra som skrivit om russen och deras historia hämtat faktakunskaper från Hushållningssällskapets riksstambok för russ och han har även tagit intryck av Anna Ericssons bok, hennes vackra akvareller och kunskaper om hästarna på Lojsta hed.
Sist i boken finns också en sammanställning av alla ston på Lojsta hed vid bokens tillkomst och utgivning.