Högsta toppen krymper
Sveriges högsta topp krymper. KlimatförÀndringarna undgÄr inte Kebnekaise och förra Äret var sydtoppen bara 2 103 meter, den lÀgsta noteringen sedan mÀtningarna började pÄ 1880-talet.
Om detta och mycket mer berÀttar PÀr Axelstjerna i sin bok "Kebnekaise". Den som reser till fjÀllvÀrden Àr vÀl i första hand intresserad av naturen - snöklÀdda bergstoppar och hÀftiga dalgÄngar i ett storslaget landskap.
SÄdant "ögongodis" Àr boken förstÄs full av, stÀmningsfulla bilder tagna vid allt frÄn kallaste vinterdagar till ljusa nÀtter med midnattssol.
Men den som vandrar kungsleden frÄn Abisko vill kanske veta mer om vad som vÀntar vid Kebnekaise. PÀr Axelstjerna ger en tillbakablick över hur Kebnekaise utforskades och blev Sveriges högsta punkt.
Det var pÄ 1880-talet som kartograferna Bucht och Lind konstaterade att Kebnekaise var Sveriges högsta topp. Man besteg nÀrliggande toppar och syfta mot Kebnekaise, en mÀtmetod som inte var helt tillförlitlig. Den första att bestiga och faststÀlla sydtoppens höjd var den franske kartografen Charles Rabot, som 1891 besteg berget utrustad med tryckbarometer. Med den kunde han faststÀlla höjden till 2130 meter.
NÀr högsta punkten var faststÀlld började Àventyrarna strömma till, sedan kom turisterna. 1907 stod fjÀllstationens första byggnad och sedan har Kebnekaise vuxit till en anlÀggning som i dag har 196 bÀddar.
PÀr Axelstjerna, som sjÀlv vÀxte upp i ett litet samhÀlle i VÀstra Götaland, har arbetat i flera Är med boken, fotograferat, intervjuat och samlat historiska fakta. Det Àr pÄ alla sÀtt en bok som lockar lÀsaren ut pÄ Àventyr - mot toppen.
SĂ„ jobbar vi med nyheter