Högskolans filmutbildningar kan förlora examensrätten
"Utbildningarna har startats utan uttalat konstnärlig vision och verkar främst vara inriktade på att locka studenter till områden som ligger i tiden" skriver Högskoleverket i ett pressmeddelande.
Högskoleverkets kritik är mycket hård. Bland annat skriver de i sin rapport att bara för att man verkar inom ett nytt och föränderligt fält är det ingen ursäkt att ge en "diffus och medioker utbildning".
*
Högskoleverkets granskning av landets samtliga konstnärliga utbildningar redovisas i fyra rapporter: en för fri konst, en för musikerutbildningarna, en för scenisk gestaltning och produktion och en för design och konsthantverk. Verket konstaterar generellt att konstnärliga utbildningarna är mycket populära och studenterna som antas är kvalificerade. Lärarna är engagerade och Högskoleverkets bedömargrupper konstaterar att de konstnärliga utbildningarna håller god kvalitet med några få undantag.
Högskoleverket ifrågasätter däremot examensrätten för musikproducentprogrammet i Linköping och utbildningarna i manus och konceptutveckling för film samt i filmisk gestaltning, 3D grafik och animation på Gotland.
Bedömargruppen beskriver att utbildningen gav ett ytligt och ogenomtänkt intryck och att de båda programmens syfte och mål är diffusa, i synnerhet filmisk gestaltning, 3D-grafik och animation.
- För utbildningarna på Gotland var det tydligt att man måste välja nya vägar, som det är nu hamnar man mellan stolarna, säger Jana Hejzlar, Högskoleverket.
I rapporten sägs att utbildningarna är varken yrkesrelevanta eller konstnärliga. "Programmen kan snarare karakteriseras som folkhögskoleutbildningar, med en idealistisk lärarkår, brett orienterande allmänna kurser och studenter som får söka sig fram, testa lite av varje och inte fördjupa sig". Manus- och konceptutveckling för film beskrivs som delvis mer seriös än filmisk gestaltning.
Däremot får utbildningarna beröm för rutinerna för utvärdering. Synpunkter följs upp och återkopplas till studenterna som har en god kommunikation med lärarna och har goda möjligheter at påverka.
Sammanfattningsvis anser verket att utbildningarna måste välja: antingen att satsa på en rent yrkesinriktad del och avstå tanken att utbilda självständiga filmskapare till förmån för tekniskt specialutbildade personer som branschen behöver, eller att koncentrera den konstnärliga utbildningen till något område där det finns förutsättningar att utveckla en relevant profil, exempelvis digital fri konst.
*
Rektor Leif Borgert kommenterar utvärderingen i ett pressmeddelande:
- De utpekade utbildningarna vid Högskolan på Gotland är inga renodlade konstnärliga utbildningar och har aldrig utgett sig för att vara det. Vi har medvetet sökt skapa utbildningar som speglar det moderna mediesamhällets krav på dem som medverkar i produktion av bland annat film. Filmprogrammen vid vår högskola förbereder studenterna för den medieverklighet vi lever i idag, där Internet och olika mediehybrider är del av de flestas vardag och där integration mellan teknik, skrivande och konst är självklar.
- Den bedömning som Högskoleverket gjort fokuserar på att programmen inte är upplagda som en traditionell utbildning vid en konstnärlig högskola. Så kommer en utbildning vid en mindre högskola aldrig att kunna arbeta om vi inte får väsentligt mer resurser per student, något som Högskoleverket också påpekar.
Senast den 9 maj 2008 ska Högskolan på Gotland redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits för att rätta till bristerna. Därefter kommer Högskoleverket att ta ställning till om det finns skäl att återkalla examensrätterna.
Så jobbar vi med nyheter