Heder åt heders ordföranden

Även om mycket kretsar kring gutamålet finns det annat som måste hinnas med. Las Jakobsson är en hängiven svampplockare. I fjol blev det 135 liter kantareller, så årets skörd på 70 liter skryter han inte med.
- Jag plockar bara sånt jag känner till, så att man inte blir förgiftad. Så det blir bara kantareller, de har jag nasar för.
Svamparna ger han bort till barn och bekanta, men sparar förstås en del till sig själv. Gräddstuvade kantareller på en smörgås, det är fint.
Ett byggprojekt ska också hinnas med. Efter en hel del pappersexercis fick Las Jakobsson i våras tillstånd att bygga en bod vid Gardbostrand i När, bara två hundra meter från föräldrahemmet. Nu är grundplattan gjuten och hinner han med så börjar Las att bygga i höst. Till nästa sommar ska boden stå klar.
- Tänk så vi lekte som barn här nere. Vi var som galna i att bada. Till slut sa pappa att vi inte fick bada mer än tre gånger om dagen.
Den gångna sommaren blev hektisk. Las Jakobsson var som många andra Närbor fullt sysselsatt med "Ormkvinnans barn", i vilken han gjorde rollen som alltingets högste domare.
- Det var roligt att vara med. Vill de ha mig så ställer jag upp nästa år också, säger Las.
Mitt i förberedelserna med "Ormkvinnans barn" fyllde Las Jakobsson 70 år. Iförd nyanlagt vikingaskägg tog han emot en rad gratulanter, flertalet lika skäggiga som födelsedagsbarnet.
- Jag tyckte ett tag att jag var snyggare i skägg. Men vid festen på Fransan efter sista föreställningen rakade sig alla. Jag med, berättar Las.

Gutamålet gick hem
På en läroverksfest inne i Visby i mitten av 1950-talet drog Las Jakobsson några historier på gutamål. Berättelserna uppskattades, och Las Jakobsson förstod att gutamålet kan intressera även dem som inte talar det i vardagslag. Så han gick med i Gutamålsgillet.
- Där satt en rad kulturbåsar. Jag sa inget på flera år, minns Las.
- Men de vara kloka, tillägger han.
Vetskapen om gutamålets värde kom till pass 1958, då Las Jakobsson började på lärarseminariet i Gävle och sorterades bland kandidaterna med talfel. "Jakobsson har kanske inget talfel, men en fruktansvärd dialekt" löd en barsk kommentar när hans tal mönstrades närmare.
- Det gör inget. Jag ska hem till När och bli lärare och där pratar alla så här, svarade Las.
Och så har det varit. Las Jakobsson har under alla år som lärare undervisat på gutamål, utom vid de tillfällen som skolinspektören varit på besök. På så sätt har han hållit gutamålet levande, och när Eva Sjöstrand vid Radio Gotland letade efter någon som kunde läsa in Fäi-Jakens tjugo första brev var Las Jakobsson given. Breven skrevs i slutet av 1800-talet och det gällde att hitta någon som ledigt kunde läsa det språket.
- Fäi-Jaken skrev precis så som jag talar till vardags, så det var enkelt att läsa.
Enkelt och enkelt, det tog ett år att göra inspelningarna som nu finns samlade på 24 cd-skivor. De tjugo breven resulterade i sammanlagt 28 timmars uppläsning. (Sammanlagt skrev Fäi-Jaken 262 brev).
Las Jakobsson blev för övrigt inte den första i släkten Jakobsson att spelas in på band för sina dialektkunskaper. Dialekt- och fornminnesarkivet i Uppsala har en gammal inspelning med Las pappa Gunnar Jakobsson.
- Han pratar om allt möjligt. Det var roligt när vi hittade inspelningen i fornminnesarkivet. Nu har jag fått en egen inspelning, berättar Las Jakobsson.
Av den yngre generationen Jakobsson är det märkligt nog dottern Åsa som pratar mest "flatt", trots att hon redan i unga år flyttade till fastlandet för att satsa på en fotbollskarriär och som bott mer än tjugo år i Västerås, .
- Hon kunde ropa "skjaut töisar" så det ekade över hela planen, berättar Las Jakobsson.

Gaimald på tapeten
När jag träffar Las Jakobsson är han på väg till Radio Gotland. Senare samma eftermiddag ska ett program av "Gutamål" sändas direkt och därefter ska ytterligare ett program spelas in. Det sänds nästa vecka. Gaimald är ett av orden som ska diskuteras.
Radioprogrammet startade 1989, samma år som han valdes till ordförande i Gutamålsgillet och startade gutamålscirkel i Hemse.
- Det blev mycket det året, och det mesta har jag fortsatt med. Bosse Carlgren och jag har kontrakt med radion året ut. Men vi fortsätter gärna.
- Cirkeln i Hemse har höststart nästa vecka. Nu har vi hållit på i 16 år, så vi börjar komma in på detaljfrågor. Det är roligt, tillägger Las.
Men samtidigt som den äldre generationen diskuterar nyanser av ord och pratar flatt så håller gutamålet på att slätas ut bland de yngre.
- Så är det. Ska gutamålet underhållas så måste det bli ett skolämne, säger Las.