I dag skall vi bläddra i ”Gutamålsgildes allnakku 2013”. Hitills har vi ju bara avverkat tre hela dagar av de 365 som detta år bjuder på så det finns all anledning att ta en titt på vad som väntar.
Det är femte året nu med en helt egen gutnisk almanacka. Det nya året 2013 innehåller 52 helt nya dagar, eller rättare sagt dagar som försetts med gutamålsord som inte tidigare förekommit i kalendern. Här skall vi koncentrera oss på dessa nya gamla ord.
YVARALLNS DAG. Denna dag infaller den 9 januari. Yvarall är detsamma som overall, alltså plagget som man klär på sig över allt det andra när det är kallt eller när man skall utföra något jobb som kan förväntas medföra hög grad av nedsmutsning. Gotlänningen i gemen har här tagit det engelska ordet och gjort om det en aning bara. Det kanske vi borde göra med många andra engelska ord också.
HARSUKKENS DAG. Infaller 27 januari. Förr i världen använde man i skolan en hartass för att stryka bort det man skrivit på en griffeltavla. I gutamålet tycker man att det är roligare att säga harsukk än hartass.
De far vörr kar yvar me harsukken.
Så kan man säga när det är något man så att säga vill sudda ut och överlämna åt glömskan. Man trycker på delete-knappen för att tala modernt datorspråk.
TUPPTRASTNS DAG. Infaller 14 mars. Man kan förledas att tro att detta är en märklig fågel, en förening av en tupp och en trast. Men så är det inte. Tupp heter hane på gutamål så där föll den teorin.
Tupp i den här sammansättningen skall förklaras med topp, trädtopp. I den gamla bygdesågen, som fortfarande finns på rätt många ställen, var tupptrasten den sågare som arbetade vid den klenare änden av en stock. Vid den grövre delen av stocken höll sågmästaren till och tupptrasten var förstås lägre i rang.
RUMPSTJÄNNUS DAG. Infaller den 28 mars. En stjärna med svans är detsamma som en komet. Det finns en förklaring till att kometens dag infaller i slutet av mars. Då är nämligen en nyupptäckt komet väl synlig på himlavalvet om det nu inte kommer moln i vägen förstås. Kometen heter c/2011L4 eller Panstars.
Det finns anledning att då rikta blicken mot himlen. Men glo inte för länge och inte på dagtid. För då kan du bli kallad stjännkeikare, alltså stjärnkikare och det för att du ser högfärdig ut.
VASSRIDLDAGEN. Infaller 9 april. Vass är i detta sammanhang vatten. Ibland kan man tydligt se att vattnet ridlar i havet. Med korta tidsintervaller stiger och sjunker vattennivån märkbart. Det är lite ebb och flod i miniformat.
ANSBRÄUKSDAGEN. Infaller 17 maj. Här hittar vi ett nyskapat ord. Ansn betyder ju ”en gång till” och det som man använder, brukar, en gång till återvinner man. Återvinningsdagen skulle man kunna säga. Ansbräuk är ju också detsamma som second hand.
SLÅISKRYDDARS DAG. Infaller 31 augusti. Det här är dagen då man kan tänka på de kryddor som man har råd att slösa med. Det är väl upp till var och en att avgöra vilka kryddsorter detta är, men en gissning är att det är sådana som man odlat själv; timjan, salvia, mejram, persilja…
TAPP- U SPYLLDAGEN. Infaller 3 oktober. Äntligen har vi fått ett namn på den där dagen där så mycket går fel. Man tappar, man spiller och det sker gång på gång denna dag.
YVARSTAVSDAGEN. Infaller 2 december.Bästa översättningen på ordet yvarstav är favorituttryck. Men riktigt bra är det inte. Det handlar nämligen om de uttryck som vi lite till mans och kvinns använder ofta och ibland utan att tänka på eller veta om det.
Han säggd alltut ”årmen riggerä”, de hadd han alltut ti yvarstav.
”Fämti ar jär ättar så jär de bårtglåimt”, de bräukt han alltut ha ti yvarstav, hälst när han var drukken.
Ja, det var lite förklaringar till nio av 52 nya ord i allnakku. Resten läser ni om den dag de infaller i Gotlands Allehanda, så klart. Liksom alla andra dagens ord.