- Jag fyllde 18 år under inspelningen. Jag hade elevkontrakt på SF sen jag var 16 år, säger Inga Landgré.
Där, på SF, träffade hon Ingmar Bergman.
- Jag kände till honom. Jag var där som filmelev och han på dramaturgiatet. Det här var hans chans att få göra film genom att bearbeta ett danskt manus, som han inte ens tyckte särskilt mycket om, berättar Inga Landgré.
"Du ska vara med i min första och min sista film!" lär Bergman ha sagt och Inga Landgré medverkade i flera av Bergmans filmer, som "Larmar och gör sig till", Bergmans näst sista film. På lördag visas "Kris" på Sudersandsbiografen och på söndag talar Inga Landgré bland annat om sitt liv på teater- och filmscenen.
- Hur stor Ingmar skulle bli hade jag väl inget begrepp om, säger hon.
Under gårdagen besökte Inga Landgré för första gången Bergmans grav och lämnade en röd ros.
Vid invigningen av Bergmanveckan läste Inga Landgré också två dikter; Gunnar Ekelöfs "En värld är varje människa" ur Färjesång och Erik Johan Stagnelius "Vän! I förödelsens stund", ur vilken dramatikern Lars Norén hämtat titlarna till sina pjäser "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med gud".
- Två dikter vi faktiskt hämtat från hans arbetsrum, säger Bergmancenters verksamhetsledare Jannike Åhlund.
Eftersom prästen, kyrkoherde K-G Fridman fått förhinder och inte stod i predikstolen då de 350 gästerna tagit plats i kyrkan, fick istället Jannike Åhlund hälsa ö-bor, sommargotlänningar och ditresta gäster, som Bergmans kollega den ungerske regissören István Szabó, välkomna.
Invigningen präglades av musik av tonsättarna Bach, Schubert, Chopin och Schuman. Cellisten Petra Lundin, violinisterna Emilia Wareborn och Emma de Frumerie framförde två stycken ur Bachs Goldbergvariationer.
- Bach och Bergman är ett kapitel i sig, som vi kommer att fördjupa oss i vid ett antal tillfällen under veckan, säger Jannike Åhlund.
Pianisten Roland Pöntinen tog plats bakom den vita flygeln och spelade musik ur Bergmanfilmerna "Tystnaden", "Höstsonaten", "Viskningar och rop" samt "Sommarnattens leende".
- Roland hade varit Bergmans favoritpianist - om han hade varit kvinna, säger Jannike Åhlund, vilket drog skrattsalvor och applåder.
Efter att Svenska filminstitutets vd Bengt Toll förklarat årets Bergmanvecka invigd, avslutades invigningen med att samtliga musiker framförde ytterligare ett stycke av Schumann.
Efteråt avnjöt gästerna ett Bergmanskt mellanmål, bestående av svartvinbärssaft, bragokex och ost (gissningsvis Jarlsberg) på kyrkbacken.
- I dag känns det svårt att känna att mörkret tätnar kring Bergmanveckan som man kunnat läsa i rubriker, säger Jannike Åhlund, som var nöjd med invigningen.
- Det känns väldigt bra för det här är en framgång som står sig. Jag vill bara sätta framtiden på "vänta" och Bergmanveckan funkar på sina egna premisser. Orosmolnen gäller inte Bergmanveckan utan den större mer ambitiösa satsningen på Bergmancenter, säger Jannike Åhlund.
Det spekuleras om att detta skulle vara den sista Bergmanveckan?
- Det hoppas jag verkligen inte att det är, men det är betydligt lättare att få den på rull om vi har en infrastruktur, säger Jannike Åhlund.