Gott om böcker - men ingen guide i bokdjungeln
Det här kunde GA berätta om förra veckan, när skolbibliotekarien Birgitta Caperius fick Gulliverpriset för sin kamp för nya böcker på skolbiblioteken.
Men samtidigt är de gotländska skolbiblioteken också eftersatta, för det finns just ingen som kan förmedla denna bokskatt till de gotländska eleverna.
Inom hela grundskolan på Gotland finns inte en enda utbildad skolbibliotekarie och de lärarbibliotekarier som har ansvar för biblioteken måste många gånger jobba i det närmaste ideellt för att hålla ordning bland böckerna. Bokprat och boktips finns det sällan tid till.
- Ingen kan guida eleverna in i böckernas värld. Det är som en djungel, där ingen kan visa dem vilken stig de ska ta, förklarar Maria Evensen på Väskinde skola.
Maria Evensson är en av de tre Väskindelärare som tar hand om biblioteket på skolan sedan kommunen för något år sedan bestämde sig för att lägga ned det folkbibliotek som man tidigare hade integrerat med skolbiblioteket här. I Väskinde fungerar det nu precis som i många andra gotländska skolor: En eller ett par lärare sköter biblioteket utan att få någon särskild tid avsatt för det. I Väskinde borde åtminstone tio timmar per vecka avsättas för att biblioteket ska fungera, tycker Maria Evensen. Då skulle hon och hennes kolleger slippa arbeta med biblioteket på sin fritid, tycker hon.
På högstadieskolorna ser det bättre ut. Här är skolbiblioteken bemannade, men de yngsta barnen får i regel kliva in i biblioteket och försöka hitta en ny bänkbok på egen hand.
Birgitta Caperius på skolbibliotekscentralen tror att det vore att spänna bågen för högt om man i besparingstider krävde att alla skolbibliotek skulle bemannas med skolbibliotekarier. Särskilda bibliotekarier skulle konkurrera bort lärare ur skolans trängda budget.
Utbildade lärarbibliotekarier kan också lotsa in barnen i böckernas värld på ett bra sätt - men då måste de få tid, understryker Birgitta Caperius. I en skrivelse till barn- och utbildningsnämnden har Birgitta Caperius och en grupp lärarbibliotekarier föreslagit att förvaltningen ska avsätta pengar till satsningar på skolbiblioteken innan man skickar i väg pengarna till lärarbemanning på skolorna. Då ställs inte det ena emot det andra, som det gör i dag.
- Att skolbiblioteket ska fungera borde vara lika självklart som att skolorna har lokalvårdare och skolmåltidspersonal. Det kostar pengar och skolan kämpar för att alla elever ska uppfylla de nationella målen - men i biblioteken finns också en ordentlig nyckel till måluppfyllelse, säger Birgitta Caperius.
Hon berättar om vilken lycka det är både för bibliotekarien och eleven när rätt bok hamnar hos rätt barn. Det kan ta tid att hitta rätt bok till pojkar på mellanstadiet, men det går om man kan barn och böcker och får tid att berätta.
Lärarbibliotekariernas skrivelse har inte avfärdats av politikerna, men de har fått veta att deras önskemål inte kan genomföras nu. Kanske 2008.
På gymnasieskolan ser det något bättre ut. Det nya och fina skolbiblioteket i Richard Steffengymnasiet som betjänar alla de kommunala gymnasieskolorna finns både en skolbibliotekarie och biblioteksassistenter. Men de är alldeles för få, konstaterar skolbibliotekarien Elisabeth Stenberg Lundin. Enligt de normer som fastställts av den nationella skolbiblioteksgruppen bör det finnas en bibliotekarie och en biblioteksassistent på 500 elever. I det här biblioteket, där det således borde finnas fyra bibliotekarier och fyra assistenter, finns det totalt sett bara 2,5 tjänster.
Här på Sävebiblioteket satsar man på att ha ett bra öppethållande, men mycket annat blir eftersatt. Samarbetet med lärarna till exempel.
- Här ramlar det bara in klasser som behöver information om något som de läser om. Vi är helt oförberedda och det känns som att den hjälp som vi kan ge dem blir ganska hafsig. I den problembaserade inlärningen ska biblioteket vara en resurs, men det fungerar bara om man får tid att arbeta nära arbetslagen, säger Elisabeth Stenberg Lundin.
Och att eleverna inte har träffat så många bibliotekarier på sin väg mot gymnasiet innebär också att deras kunskaper om hur man använder ett bibliotek är begränsade:
- Eleverna har väldigt lite kunskaper med sig om hur man söker i bibliotekets databaser, så mycket av vår tid handlar om att lära eleverna elementära saker.
Så jobbar vi med nyheter