Gotländskt Arkiv - om oväntade tapetfynd och okänd avrättningsplats

Förra året gjorde Ann-Marie Pettersson debut som redaktör för Gotländskt Arkiv, och med arkeologi som tema höll hon utgåvan i strama tyglar. I år lossar hon på dem och "Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner" är i sin 80:e årgång åter en brokig blandning - som vanligt med ett brett perspektiv över aktuella rön.
Omslagsbilden på årets upplaga visar färgstarka väggmålningar från Kinbergska huset i Visby. I boken berättar Tor Sundberg, byggnadsantikvarie vid länsstyrelsen, om arbetet med att ta fram väggmålningar som var övertäckta och därmed okända i 200 år.

Tor Sundberg beskriver ett antikvariskt dilemma, och han är inte riktigt nöjd med resultatet. När Kinbergska huset restaurerades 2005 hittade man under nyare tapeter två lager med väggmålningar. I ivern att få fram de äldsta målningarna skadades väven med ett bara obetydligt yngre empiremåleri, även det ett högklassigt hantverk.
Enligt Tor Sundberg är de äldre målningarna som nu frilagts gjorda av målarmästaren Jonas Torssén. De något yngre empiremålningarna, som man trodde var Torsséns, är troligen målade av Gustav Abraham Möller.
- Det är lustigt och spännande att en hypotes som vuxit till en "sanning" och i insatta kretsar till allmängods kan omkullkastas på ett ögonblick, skriver Tor Sundberg i slutordet.

Hösten 2006 gjordes ett mycket uppmärksammat fynd av en vikingatida skatt vid Västergårde i Sundre. 1 374 mynt, totalt cirka 3,3 kilo - så stor var den. Fyndet blev starten på en kartläggning av de medeltida hamnarna i Sundre. Expert på det området är Dan Carlsson, som på flera kartor lägger ett pussel där fyndplatser kombineras med hänsyn till landhöjning och förändring av vattennivån.
Vägarna på gamla kartor leder ofta ner mot fiskelägen och på skattläggningskartan över Sundre från 1700-talets början leder de mot Rivet och Barshageudd. Längst i söder låg fiskelägena ute på uddar, enligt Dan Carlsson sannolikt för att vikarna var långgrunda och steniga och därmed svårnavigerade.
Dan Carlsson avslutar sin artikel med att uppmärksamma ett kommande problem. För honom är det självklart att dagens fiskelägen är en fortsättning på medeltida, som i dag återfinns lite längre upp på land. Det finns även medeltida fiskelägen som inte har dokumenterats, och med dagens tryck på kustnära bebyggelse finns en risk att dessa icke registrerade fornlämningar kommer att förstöras.

1904 gjorde Johan Fardelin, anställd vid gatukontoret i Visby, en märklig upptäckt när man schaktade på den så kallade Halsjärnsåsen (där Tallunden ligger i dag). Man hittade nedre delen av en träpåle, fastsatt i en stenfot, och bredvid den sex skelett. Om trästocken skrev dåtidens "bendoktor" Oscar Wilhelm Wennersten: "Hvartill denna möjligen kan ha tjänat, därpå är ej godt att lämna ett svar".
Svaret får vi i av Torsten Svensson, som efter att ha studerat Matthias Schilders karta över Visby 1697 kommit fram till att det som hittades 1904 var en avrättningsplats som möjligen haft anknytning till Visborgs slott.

Torsten Svensson medverkar även med en artikel om provinsialläkaren Johannes Pihls teckningar av gotländska kyrkor i Jöran Wallins Analecta Gothlandensia. Övriga medverkande i årets upplaga av Gotländskt Arkiv är Torsten Daun som skriver om gotländska domare kring 1645, då Gotland blev svenskt, Mirko Strauchmann skriver om medeltida gillen på Gotland, Ingvar Svanberg om valben i kyrkor, Eva Selin skriver om prinsessans Eugénies Fridhem, Martin Persson skriver om arvssedvänjor på Gotland 1785-1857 och Per Westholm fortsätter sin kartläggning av gjutjärn och dörrgaller.
Länsmuseets 1:e antikvarie Malin Lindquist skriver om vikingen och de vrångbilder som förekommer. Båda utseende och sinnelag har missuppfattats, vilket bland annat seriefiguren Hagbard är ett exempel på.

Gun Westholm hävdar att det fanns snabbmat i medeltidens Visby. Hon skriver om det goda livet i staden på den tiden då lyxkonsumtionen måste regleras i Visby stadslag. Det gäller tiden fram till mitten av 1300-talet. Sedan satte bland annat sjöröveri stopp för det lyxliv som växt fram när kyrkan och handeln blomstrade.
Bertil Bäckström och Angelica Blomhage skriver om utställningen "God smak..." som Konstmuseet arrangerade i början av året.
Boken avslutas med Anita Körner von Kerns bibliografi över Erik Nyléns tryckta skrifter 1984-2008, ett sätt att hylla Nylén som nyligen fyllde 90 år.