Gangstern tittar fram när WATS tolkar Porter
Sedan har man fått mycket bra tillskott till ensemblen, bland annat i far och son Leif och Ulf Axelsson. Den här gången blir det mycket sång, musik och dans. Men räkna också med många glada stunder frambringade inte minst av Leif Axelsson i rollen som den misslyckade gangstern Moonface.
Man kan lugnt påstå att publiken kan förbereda sig på mycket sång och musik och dans, många glada skratt, bovar, förälskade par, förklädnader, förväxlingar. Ja, kort sagt, alla ingredienser finns med ombord på lyxångaren på sin väg över Atlanten från New York till England.
Förutom att han är en duktig sångare, bland annat med mångårig körsång i NS och i kyrkokören i Väskinde, så fanns Leif Axelsson, som spelar gangstern Moonface, med i Desiré Edlunds uppsättning av ?Teaterbåten? på borgen 1987. Men hur kom det sig att han kom med i den här musikalen?
? Min son Ulf har köpt hus i Väskinde och sedan han flyttade hit finns han med i kyrkokören också. Där har jag funnits sedan slutet av 1960-talet. Eva Pettersson frågade Ulf om han ville vara med i den här musikalen. Då sa jag att jag tycker sånt här är kul. då erbjöd mig Eva den här rollen som den misslyckade gangstern utklädd till präst, säger Leif Axelsson lite hest.
? Vi har ju haft en del lustifikationer i NS-kören också. Så det här är kul det. Men det tar tid. Just nu har jag bra med tid eftersom jag är ledig från skolan och sedan blir det ju under helgerna som vi har föreställningar, säger Leif.
Just nu besväras han av virus på stämbanden men ska förhoppningsvis vara i trim till premiären den 21 januari. ?Anything goes? heter alltså musikalen av Cole Porter, en musikal fylld av evergreens som ?I get a kick out of you?, ?You`re the top?, ?It´s De-lovely? och så förstås ?Anything goes?.
Handlingen börjar på en liten sjaskig bar i New York men flyttas snart över till en lyxångare mellan New York och England. Året är 1936.
I rollerna finns förstås många gamla ?Watsare?, men också ett antal nykomlingar, däribland då far och son Leif och Ulf Axelsson. Leif har vi redan berättat om. Sonen Ulf gör en annan av huvudrollerna, som lorden Edgar Oakley.
Som primadonnan Gina Sweeney, Christina Löthberg, Billy Crocker, Olle Jonsson, Emely Hardcourt, Åsa Wramner, Leif Svensson är bankmannen Elias Whitney och Eva Pettersson finns förstås också med, som Emely Hardcourts mamma.
Repetitionerna har pågått en gång i veckan sedan i september. I går var det dags att repetera igen. Nu börjar det dra ihop sig och det mesta sitter nu, även om det behövs ytterligare finslipning.
Det här är ju en musikal och då är det mycket sång och dans som gäller.
Att sjunga har de flesta av de medverkande storerfarenhet av. De flesta är körsångare. En del har också sjungit solosång.
Dansen däremot var ganska ny för de flesta och här har man tagit hjälp av en professionell danslärare, Lottie Johansson. Hon svarar också för koreografin. Musiken står Gotlandsmusiken för. Dock finns de inte live vid föreställningarna.
Det finns det inte plats till i Väskinde bygdegård.
I stället har de spelat in de olika musikstyckena, varav många evergreens, på band. Här gäller bara att få rätt volym så att de som sjunger hör musiken men där musiken inte överröstar sången. Ett 50-tal personer är engagerade på olika sätt i den här stora uppsättningen, varav 27 finns på scen. Ljudet sköts av Håkan Stengård, ljuset av Bror Pettersson. Bror har tillsammans med Ulf Grönhagen gjort den omfattande ljussättningen. Scenografin står Eva Pettersson för och snickrat ?båten?, den lyxångare där det mesta utspelas, har Bror, Bengt-Arne och Tore, alla med efternamnet Pettersson, samt Ulf Malmqvist gjort. Målat båten har sedan Bengt-Arne Pettersson, Leif Svensson och Mia Enström gjort.
I år har man dessutom satsat lite extra på publiken. Janne Olsson och Valdemar Olofsson från bygdegårdsstyrelsen har tillverkat en publikgradäng, som gör att publiken får en upphöjd position så alla ska kunna se bra.
Så jobbar vi med nyheter