Funkis och klassicism - då kan det vara Karl Norberg
Många av gotlandsarkitekterna är duktiga och bör nämnas, inte minst Emanuel "Manne" Hejdenberg, som under 1900-talets första decennier ritar en oerhört stor andel villor, men också hyreshus och industribyggnader. Andra duktiga arkitekter är Thure Pettersson, Martin V. Nilsson och den lite tidigare verksamme, Fredrik Bergman.
Men den arkitekt som nog syns mest, trots att han inte var verksam på Gotland under särskilt många år, är Karl Norberg. Hans hus har sådana kvaliteter så de bör uppmärksammas! Bor Ni i ett hus ritat av honom, då kan ni vara lite extra stolta!
*
Karl Norberg kom till Gotland 1932. Han var utbildad arkitekt på Kungliga Tekniska högskolan och blev därmed Gotlands första högskoleutbildade arkitekt. Karl var snickarson från Garpenberg i Dalarna. Hans arkitektkarriär började med praktik hos Erik Hahr, en betydelsefull arkitekt, framförallt i Västerås. Därefter blev det arkitektstudier i fyra år och examen 1916 då han var 32 år gammal. Karl Norberg var alltså en mogen student som också hade hunnit gifta sig med Anna Hubinette under studietiden.
Hans första jobb som arkitekt blir hos ingen mindre än Gunnar Asplund som då även var redaktör för tidningen Arkitektur och stod precis på tröskeln till sitt stora genombrott med, den i dag till världsarv upphöjda, Skogskyrkogården i Stockholm. Ytterligare några år senare skulle denne Asplund rita Stockholms stadsbibliotek, vilket anses som ett av den svenska 1900-talets arkitekturens portalverk.
Gunnar Asplund var inspirerad av den klassiska arkitekturen och formade tillsammans med några andra av dåtidens stora, en modern, lekfull klassicistisk stil som kom att dominera svensk arkitektur under framförallt 20-talet och som efter den stora Paris-utställningen 1925, internationellt fick benämningen Swedish grace. En stil som även Karl Norberg anammade.
*
Gunnar Asplund var som många andra arkitekter vid den här tiden också flitig med att rita inredningar, såväl den fasta som den lösa. Kanske var det för att Karl Norberg ville fortsätta att utveckla sitt intresse för just inredning som han redan efter något år lämnade Asplunds arkitektbyrå och började på Nordiska Kompaniets inredningsavdelning.
Där fick han en annan av dåtidens arkitektikoner som chef, nämligen Carl Bergsten, som bland mycket annat har ritat Liljewahlska konstsalongen på Djurgården och hela inredningen på m/s Kungsholm, Svenska Amerikalinjens paradskepp. Hur som helst, denne Bergsten har även satt ett litet spår i Visby. Det var nämligen utifrån hans ritningar som nuvarande Skeppargillets 1700-tals hus på St Hansgatan byggdes om.
Det måste ha varit en lyckad inriktning för Karl Norberg, att börja arbeta på NK, för efter fyra år blev han utsedd till NK:s chefsarkitekt. NK hade slagit upp sina portar på Hamngatan två år innan Karl Norberg började arbeta där. Josef Sachs, NK:s grundare var mycket intresserad av arkitektur och det genomsyrade såväl huset, till det exklusiva och mycket moderna utbudet. På NK fanns förresten Stockholms första rulltrappa.
Under många decennier skulle NK:s inredningsavdelning och möbelproduktion vara en ledande institution i det svenska inredningsidealet och NK det varuhus som lockade såväl internationella kunder som Stockholms societet. I denna miljö är alltså vår Karl Norberg verksam och han designar såväl inredningar som möbler.
*
Efter NK-perioden bedrev han egen verksamhet under fem år i Stockholm och arbetade framförallt med inredning, bland annat ritade han bokhuset till den stora funkisutställningen 1930 i Stockholm. Men 1932 flyttar så familjen till Gotland. Varför vet jag inte, men här byggdes det som aldrig förr och en ny stadsplan, som en av de ledande svenska arkitekterna Sven Markelius ritat, höll på att ta form.
Utformningen av denna diskuteras i rikspressen. Visby var alltså redan då en nationell angelägenhet. Här i Visby skulle han stanna i fem år och hans produktion blir omfattande och oftast av hög kvalitet.
Karl Norberg ritar bio- och affärshus på Adelsgatan, Roxy, Burmeisters restaurang- och uteservering, Kommunhuset i Hemse, affärshus i Klintehamn, mindre hyreshus och villor i innerstaden, alla i en fin klassicistisk inspirerad funkisstil. Titta bara på det vackra, dock omfärgade och omputsade, flerfamiljshuset på Nicolaigatan 25 eller biografen Roxys spännande baksidan mot Vårdklockegränd. Det är arkitektur som överlever många decennier.
Ett annat fint hus av Karl Norberg är Backgatan 13. Ett flerfamiljshus med tre portar under ett utskjutande tak, vilket blir en viktig del av husets utsmyckning och karaktär. Men hans kanske allra finaste byggnader är de tre hus som ligger i kvarteret Igelkotten, mellan Gutavallen, gamla A7 och Korsbetningen.
*
Här byggde grosshandlare Isak Westöö, som bland annat ägde Björkmans byggvaror, sig en ståtlig villa. Troligtvis låg denne Westöö även bakom de två andra husen i området som samtliga byggdes under år 1935. Westöös villa har en rad fina detaljer. Husets är vackert välvt mot Solbergaleden och har en stram klassisk fasad, inspirerad av de sydfranska- och italienska villaidealen, men också med tydliga drag till bland annat Gunnar Asplunds stil.
Innanför entrén finns en rund hall med en rak ektrappa till övervåningen där ett romanskt glasfönster ger ett vackert ljus åt trappan. Äldre sandstenspisar, paneler, vackra tak och andra detaljer visar Norbergs stora inredningskunnande. Huset har även en mindre takaltan. Det är en mycket påkostad villa.
De två andra husen är flerfamiljshus. Det östra, mot gamla A7, har en mycket stram fasad, med en variation av fönster i olika former, där endast de rundade hörnbalkongerna bryter de raka linjerna. Huset består av två trerumslägenheter och en sjurumslägenhet på övervåningen. Även här ser man Karl Norbergs känsla för inredning och särskilt den stora lägenheten har många fina detaljer.
*
Det tredje huset är även det ett flerfamiljshus, men med mindre lägenheter. Huset har fina proportioner, ett valmat vackert tak, spröjsad ekport och snyggt placerade balkonger.
Det här är ett unikt område väl värt att uppmärksamma och bevara! Husen är fortfarande till stor del intakta och samtliga har såväl originalplanlösningarna, som de för Karl Norberg så viktiga entréerna, oförändrade kvar.
1937 lämnar Karl Norberg Gotland för att bli stadsarkitekt i Karlskoga. Kanske får Karl fullt upp med att vara tjänsteman i den stad som då upplever en verklig expansiv period. Han ritar självklart hus, men produktionen verkar vara betydligt mindre. Konsthallen, brandstationen och för elverket ritar han ett vackert ställverk och centralstation. Samtliga dessa byggnader finns kvar än i dag.
Som stadsarkitekt stannar Karl Norberg kvar till 1951, då han 67 år gammal låter pensionera sig. Karl Norberg dör i Stockholm 1969.
*
Visby innerstad är unik, med ringmur, kyrkoruiner, välbevarade medeltida- och 1700-talsbyggnader, det är ett världsarv, det ska vi självklart värna om. Men vi får inte glömma staden utanför murarna och den arkitektur som representerar 1900-talet. Vi måste se de värden dessa hus och miljöer representerar.
Karl Norberg är en av många arkitekter som ritat hus i Visby, utformade efter stort artistiskt och tekniskt kunnande, påverkat av dåtidens mode och ideal. Det är kulturhistoria som alla kan ta del av. Det ska vi vara mycket rädda om!
Kommande generationer ska inte behöva förfasas över vår bristande känsla för 1900-talets goda arkitektur.
Så jobbar vi med nyheter