Fick "Jerusalem"-idé från notis i Allehanda
Selma Lagerlöf fick idén till sitt prisade verk "Jerusalem" från en notis i Gotlands Allehanda när hon 1897 vistades i Visby för att arbeta.
Foto: Fotograf saknas!
"Selma Lagerlöf i Visby" heter den utställning som nu visas på Almedalsbiblioteket med biblioteket och Humanistiska föreningen som arrangörer. Det firas att det 20 november är 150 år sedan en av våra största författare (Nobelpristagare 1909 och den första kvinnan i Svenska akademien) föddes. Och hon vistades tillsammans med väninnan Sophie Elkan under två somrar i Visby för att skriva, något som således givit avtryck i världslitteraturen.
Förutom idéer hämtade Selma Lagerlöf även motiv och miljöer från Visby. 1894 kom de båda till Visby första gången. Från den tiden är novellen "I Vineta" (som ingår i "Osynliga länkar" 1894) och "Ett äfventyr i Vineta" 1895. 1897 återvände de för att arbeta och Selma Lagerlöf berättar i "Tavaststjernas sista sommar" om detta.
Redan 1892 hade hon dessutom blivit inspirerad av C G Hellqvists berömda Atterdagsmålning och skrivit om denna i novellen "Valdemar Atterdag brandskattar Visby". Den publicerades först i kalendern "Nornan" 1892 (under titeln "En halftimme i Konstföreningen) och ingick sedan i "Osynliga länkar". Efter "Jerusalem" fick hon av Sveriges allmänna folkskollärareförning beställning på en geografibok. Det blev "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" där ju även gotländska miljöer finns med.
Hur hon fick idén till "Jerusalem" har Selma Lagerlöf skildrat i en artikel 1936 i Jerusalemsföreningens tidskrift. I "Hur jag fann ett romanämne" berättar hon om hur hon tillsammans med Sophie Elkan 1897 bodde i norra delen av stan intill stadsmuren.
- Omgiven av all den romantik som den gamla märkvärdiga staden har att uppvisa, den kunde gott betraktas som ett litet stycke Sicilien.
En jämförelse som hängde samman med att hon då arbetade med boken "Antikrists mirakler" som utspelas på den italienska ön som hon också besökt. Men författandet gick trögt.
- Jag var inte skapad att skriva om söderns folk.
Men så kom Sophie Elkan med den förlösande GA-notisen.
- En vacker dag då jag satt och strävade med dessa fantasier, som inte ville låta sig nedskrivas, kom Sophie Elkan in i mitt rum. I handen höll hon ett nummer av Gotlands Allehanda. "Se", sade hon, "detta är säkert något som kommer att intressera dig".
Hon pekade på en notis om Nåsböndernas ankomst till Palestina. Ett 40-tal bönder från Dalarna hade av religiösa skäl utvandrat ända till Jerusalem och nu nått fram.
- Jag satt länge och såg ner i tidningen. Hur märkvärdigt att detta skulle stå infört i en Visbytidning. Det föreföll mig helt betydelsefullt. Det måste ligga en särskild mening fördold däri, att det kom och sökte upp mig här där mitt eget arbete inte kom ur fläcken. Jag vände mig småleende till Sophie Elkan. Det här kunde nog duga till ett romanämne, skriver Selma Lagerlöf.
Och inte nog med att hon fick ett nytt romanämne, hon fick också författarglädjen tillbaka för skrivandet av verket hon redan höll på med, "Antikrists mirakler" som hon nu med ny iver åter började arbeta med.
Senare promenerade de båda i hamnen och såg kvällsbåten avgå till fastlandet.
"Jag undrar om vi får fara ut på långresa någon mer gång", sporde Sophie Elkan.
- Vi två, vi måste fara till Jerusalem. Några år senare, 1899, gåvo vi oss åstad på resa till Österlandet, sammanfattar Selma Lagerlöf.
Fotnot: På Almedalsbiblioteket 20 november kåserar Åke G Sjöberg kring Selma Lagerlöfs Visbysomrar och 1890-talets Visby och Towan Obrador läser ur berättelserna från Visby.
Så jobbar vi med nyheter