Fem socknars textila skatter
På Bottarvegården, i Vamlingbo, visas just nu textilier från socknarna Fide, Hamra, Sundre, Vamlingbo och Öja.
- Vi kände för att samla ihop både äldre och nyare textilier, säger Anna Pettersson från Öja, en av dem som arbetat med att skapa utställningen.
Utställningen är ett bevis på den gedigna textiltradition som finns i öns fem sydligaste socknar och berättar på samma gång om hur hantverket genom tiderna har förändrats.
En röd drällduk, som hänger på väggen, är ett exempel på detta, ett traditionellt hantverk, som dock har fållats på maskin.
- Det var på den tiden på symaskinen just hade kommit, det var så märkvärdigt så då gjorde de hellre en fåll på maskinen än för hand, säger Anna Pettersson.
Många av utställningens textilier bär på en historia, som ett par välbevarade, vita raggsockor i ull, tillhörande Bertil Karlsson i Vamlingbo. Strumporna stickades av hans mor, Hildur Karlsson, för att ha i skridskokängorna endast! Raggsockorna användes då han spelade bandy och ishockey och enligt historien lär Vamlingbo alltid ha slagit Burgsvik.
En annan intressant historia finns kring de så kallade ryska tröjorna, med brokiga mönster. Tröjorna i de egendomliga tygerna betraktades länge som ett krigsbyte från den ryska ockupationen 1808, men så är inte fallet. Tröjorna tillhör i själva verket ett parti om 5 000 nattskjortor, som levererades till arméns sjukvård samma år. Den rådande materialbristen inom den svenska krigsmakten, gjorde att man fick använda sig av det tyg som fanns och i stället för den traditionella blårandiga lärften, användes tyger i varierande mönster, tryckta av Lammska kattunsfabriken, vid Blecktornet på Södermalm, i Stockholm.
Många av tröjorna, som förvarades i Tingstäde, såldes senare till städer på fastlandet och användes av fästningsfångar. Några av tröjorna finns nu på Armémuseum i Stockholm, fem stycken på Fornsalen, en på Nordiska museet och tre på Bottarve.
Textilutställningens tema är vävda ting och i en gammal träsoffa ligger en stapel med bolster.
- Det är bolster från alla fem socknarna och de har olika ränder allihop. De är fyllda med dun och fjäder och en kudde är fylld med halm, säger Anna Pettersson, som har med en tvättpåse på utställningen, som hon har vävt.
- Den här vävde jag när jag var 17 år, 1946, när jag gick på vävkurs i Metodistkapellet i Burgsvik. Det är det enda jag har kvar från den kursen och konstigt nog har jag använt den hela tiden, säger hon.
Förhoppningsvis kommer den textila traditionen att leva vidare på Storsudret och det verkar hoppfullt, för i vävstolen, på Bottarvegårdens vind, växer just nu en ny trasmatta fram, som ska pryda brudkammarens golv, efter ett förslag av Rigmor Grönjord.
Redan nu planeras en ny textilutställning på Bottarve, nästa sommar, då blir temat broderier.
Så jobbar vi med nyheter