Fåren ledde henne till gotländsk arkeologi

Men naturligtvis började det ännu tidigare. Birgitta Gustafson, född och uppvuxen i Borås, inledde sin journalistiska bana som stringer för bland annat Dagens Nyheter i Francos Spanien på 1970-talet.
- Det var verkligen en helt annan värld. Jag hade mest kontakt med oppositionella. För att komma till Spanien fick man åka tåg via Paris där exilspanjorerna bodde. Jag intervjuade dem och åkte sen vidare söderut.

Lyckokast
Parallellt med sitt journalistiska värv växte även hennes intresse för lantbruk.
- Jag tror att jag har någon slags genetisk defekt som älskar att hålla på med lantbruk, för det är så jobbigt, ha ha.
Efter ett antal turer lämnade hon och sambon Stockholm för Gotland, - för att fåren skulle ha någonstans att bo.
Det visade sig vara ett lyckokast både för Birgitta Gustafson och hennes bräkande vänner, under 1990-talet utbildade hon sig vid Gotlands högskola till arkeolog och tog 1996 över chefredaktörskapet av tidskriften Populär arkeologi.
- Det är ett fantastiskt spännande ämne. Vi börjar med den första människan och fortsätter till vår tid.
Det finns nämligen både industriarkeologi och torparkeologi som fokuserar på en väldigt närliggande dåtid.
- Det roligaste med det här ämnet är att det händer så mycket nytt hela tiden! Min policy med Populär arkeologi är att förmedla de senaste arkeologiska rönen och undersökningarna till vanligt folk. Vi ska ligga i forskningsfronten.

Smittande entusiasm
Som ett exempel nämner hon de i dagarna helt nya redskapsfynd man gjort på den grekiska Kreta som är daterade till att vara 800 000 år gamla. En tid då människan fortfarande var homo erectus som man tidigare trott inte hade förmåga att bygga båtar och ta sig långa sträckor över vatten.
- Men där och då fanns ingen landtunga att vandra på så det var nog inte så okunniga trots allt, utan måste ha paddlat över!
Birgitta Gustafsons entusiasm är smittande och det är lätt att dras med i engagemanget av människans historia. Det finns mycket att upptäcka.
Populär arkeologi skriver om arkeologi från alla delar av världen, men har mest fokus på Skandinavien och inte sällan handlar det om Gotland.
- Och då är bronsåldern väldigt intressant, i gravarna har man funnit både rakhyvlar och små öronskedar som man använde för att ta bort vax, vilket visar att de var måna om sitt utseende.
Birgitta Gustafson tror inte på snabba växlingar under historien. Förändringar kan tyckas ha korta förlopp,men egentligen är det århundraden av förberedelser som ligger bakom. Jämställdheten i Norden är ett exempel.
- Här har kvinnor under mycket lång tid till exempel haft arvsrätt, ända sedan vikingatiden och det har naturligtvis varit en väldigt viktig del i hur vårt samhälle ha vuxit fram.
För att se de röda trådar i dåtiden som lett fram till samtiden gäller det alltså att kunna historien, - i all sin föränderlighet.

Fåren ledde henne till gotländsk arkeologi

Arkeologi-intresset var starkt och Gotland en bra plats för den historieintresserade, men det var fåren som drog Birgitta Gustafson till ön. Sedan 1991 bor hon i Hellvi och gör tidskriften Populär Arkeologi.